Stark press på unga ryttare i stallet

Flickor inom ridsporten är betydligt mer missnöjda med sina kroppar, ägnar sig oftare åt osund bantning och är hårdare utsatta för en märkeshets än andra unga idrottande tjejer.

Carolina Lunde, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet har drivit forskningsprojektet ”TJEJ:ISKT – tjejers idrottande, självbild och kroppsuppfattning” med finansiering från Stiftelsen Hästforskning. I projektet undersökte hon hur flickor som rider upplever utseendekulturen i stallet, samt hur de förhåller sig till sin egen kropp.

Ett skrämmande resultat

– Jag blev verkligen förvånad när jag fick fram resultatet från första svarsomgången. Resultatet var genomgående att flickor inom ridsporten hade mer negativa förhållningssätt till kropp, hälsa och träning och det fanns få otydligheter, säger Carolina Lunde.

Carolina Lunde gick in i projektet med en tanke om att i stallet skulle det finnas ett mycket mindre fokus på kropp och utseende, vilket tidigare forskning indikerat. Men resultatet visade de motsatta, att flickor som rider brottas med ett mer problematiskt förhållningssätt till kropp, hälsa och träning. Att det finns ett större kroppsmissnöje och allvarliga viktminskningsbeteenden än i någon av de andra idrotterna som undersöktes i projektet.

Upplever stark press

Över 80 procent av de tillfrågade unga hästtjejerna, jämfört med 40 procent i andra idrotter, kände att det fanns en press att ha ”rätt” kläder och utrustning, ofta av mer exklusiva varumärken. En stor anledning till märkeshetsen tror Carolina Lunde bottnar i hur ridsporten framställs i media, framför allt i reklamannonser och i sociala medier. Ett exempel är hur hästbloggare framhäver påkostade så kallade ”dagens outfit”, med matchande kläder och utrustning.

– Till skillnad från andra idrotter finns det lyxiga, regelrätta modereportage i hästtidningar vilket kanske har en betydelse, säger Carolina Lunde.

Hästtjejerna i projektet upplever också att det finns också en starkare press att ”se bra ut” och att vara smal, vilket kan förklara att de eftersträvar och tar till farliga metoder för att gå ner i vikt.

Hästens hälsa i fokus

-En av de tydligaste skillnaderna mellan de tre grupper som ingick i studien var att hästtjejerna utvärderade sin egen hälsa, kroppskännedom och kondition sämre än andra idrottare. Bara 10 procent av de tillfrågade hästtjejerna hade fått undervisning om ryttarens hälsa och fitness, medan 70 procent hade fått kunskap om hästens kost och hälsa i stallet.

– Hästens välbefinnande är av tradition betydligt viktigare än ryttarens, säger Carolina Lunde. I studien framkom det att många ville lära sig mer om hälsa och fitness.

Resultatet har fått genomslag i media och Ridsportförbundet har tagit del av forskningsresultatet. En väldigt viktig obesvarad fråga tycker Carolina Lunde är att försöka förstå varför hästtjejerna verkar vara så mycket mer negativt inställda till sina kroppar och sitt utseende.

Totalt ingick 800 idrottande flickor i åldern 14–20 år i studien, varav 256 stycken var ryttare. De delades in i tre grupper – ryttare, utövare av ”riskidrotter” (till exempel gymnastik, simning och konståkning där det kan finnas ett fokus på kropp och utseende) samt övriga idrottare. Deltagarna fick fylla i ett frågeformulär med knappt två års mellanrum, och däremellan blev vissa deltagare även intervjuade.

Projekt H0947102: ””De i stallet”. Hästaktiva flickors upplevelser av utseendekulturen i stallet.”