Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 1 740 000
  • Projektnummer H1047020
  • Ansökningsår 2010
  • Slutrapport 9 december 2013
  • Organisation SLU
  • Huvudsökande Jan Philipsson
  • E-postadress Lina.Jonsson@slu.se
  • Telefon 018-671976

Sammanfattning av slutrapport
Ridhästars hälsa och hållbarhet är avgörande för såväl prestation som djurvälfärd. Majoriteten av allvarliga hälsoproblem hos ridhästar gäller extremiteterna med olika former av hältor, vilka ofta leder till utslagning. Sedan 1973 har unga ridhästars ortopediska hälsa och benställningar, samt hovform bedömts på ett systematiskt och standardiserat sätt vid s.k. kvalitetsbedömningar. Resultaten av det aktuella projektet, som baseras på drygt 8000 hästar, visar att det finns tydliga samband mellan en god exteriör och ett gott hälsotillstånd vid ung ålder med hästens framtida hållbarhet och prestation i tävling. Sambanden gäller både för dressyr och hopphästar. Betydande genetisk variation i exteriör och olika hälsoegenskaper, tillsammans med gynnsamma genetiska korrelationer mellan hälsa, exteriör, hållbarhet och prestation, tyder på goda möjligheter att förbättra populationens hälsotillstånd genom avel.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Sunda unghästar har längre tävlingskarriär
Bra exteriör och god benhälsa, samt talang, är egenskaper som ger den unga hästen goda förutsättningar att senare i livet lyckas på tävlingsbanan. Det visar Lina Jönsson i en doktorsavhandling från SLU.
– Det är utan tvekan så att en korrekt och sund unghäst har större möjligheter att prestera bra både som unghäst och som tävlingshäst längre upp i åldern. Det finns även undersökningar som visar att hästköpare värdesätter hästens hälsotillstånd högre än talang och härstamning, säger Lina Jönsson, husdjursagronom som nu försvarar en doktorsavhandling i husjursgenetik vid SLU.
Under fyra års tid har Lina Jönsson undersökt sambandet mellan hälsa, exteriör och hållbarhet hos varmblodiga ridhästar. Hon har i detalj studerat resultaten från kvalitetsbedömningar av drygt
8200 fyraåriga hästar under perioden 1983–2005 och sedan jämfört med hur de har presterat på tävlingsbanorna från regional klass och uppåt under 1983–2012.
Det gigantiska underlaget gör denna studie unik, i jämförelse med vad som kan göras i andra länders avelsförbund, då den även omfattar information om hästarnas hälsotillstånd.
Oftast hältor hos utdömda hästar
Det är framför allt olika typer av hältor som kan försämra en tävlingskarriär för unga hästar. God ortopedisk hälsa krävs för att hästarna ska klara av träning och tävling under många år innan de når de högsta klasserna vid 10–12 års ålder. Detta gäller oavsett om de tävlar inom hoppning, dressyr eller en annan disciplin.
– De hästar som vid kvalitetsbedömningen hade reaktioner på de så kallade böjproven på benen har haft kortare tävlingskarriär senare i livet, säger Lina Jönsson.
Problem med hältor är den enskilt största orsaken till att hästar döms ut och många gånger behöver avlivas. Hältor står för 50–70 procent av de skador som drabbar hästar som måste slås ut.
Förutom benhälsa är även en god exteriör viktig, framförallt att hästen är korrekt och proportionerlig, med bra typ och goda travrörelser. Detta gällde för både hopp- och dressyrhästar.
Även mankhöjden har visat sig ha betydelse för hållbarheten. Hästar mellan 163–171 cm har visat sig vara mest hållbara och ha störst framgång i tävling, medan både större och mindre hästar hade kortare tävlingskarriär och sämre tävlingsresultat i snitt.
Besked om avelsframsteg
Kvalitetsbedömningen av fyraåriga ridhästar infördes i Sverige 1973 och har som syfte att vara ett verktyg inom avelsarbetet för svenska uppfödare. Genom bedömningarna kan dessa få besked om hur väl de lyckats med sina avelsmål. Även för tänkbara köpare har bedömningen av hästarna ett stort värde när det gäller hästens förmåga att prestera.
Vid bedömningen granskas exteriör, gångarter, hoppförmåga och temperament såväl med som utan ryttare. Under perioden 1983–2005 ingick även två veterinärbedömningar av hästens hälsa, bland annat gjordes böjprov. År 2005 togs böjprovet bort från bedömningen och sedan 2011 sker ingen hälsobedömning alls, främst på grund av kostnadsskäl.
– En av slutsatserna i min forskning är att den ortopediska hälsobedömningen åter bör införas i kvalitetsbedömningarna så man även kan ta hänsyn till hästens hälsa i avelsvärderingen, säger Lina Jönsson. Det skulle absolut öka chanserna att göra den svenska varmblodshästen ännu friskare än vad den är idag.
Lina Jönsson tar i sin avhandling även upp en rad olika frågeställningar som hon tycker kan utgöra underlag för framtida forskningsprojekt. Bland annat vilka effekter som träningsupplägg och utfodring har på framtida hållbarhet, gärna i kombination med information om genetiska förutsättningar. Hon tycker även att det behövs forskning på om det kan finnas samband mellan dåligt temperament eller dålig ridbarhet och ett sämre hälsotillstånd hos hästar.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.