För hästuppfödare har det avgörande ekonomisk betydelse att ston som betäcks blir dräktiga, och att dräktigheter leder till levande föl. En god reproduktionsförmåga hos hingstar och ston är en grundförutsättning för ett effektivt avelsarbete, med selektion för hälsa, prestation och exteriör. I detta projekt har vi analyserat insamlade data för svensk varmblodig ridhäst, svensk varmblodig travhäst samt svensk kallblodig travhäst, med målet att förbättra fruktsamheten. Vi har använt uppgifter per brunst, utöver uppgifter per år, och jämfört olika mått på fruktsamhet. Vi har studerat både miljöeffekters påverkan och skattat genetiska parametrar för egenskaperna. Inavelsökningen är hög för svenska travhästar och vi har skattat en signifikant negativ effekt av inavel på fruktsamheten. Det finns en genetisk påverkan på fruktsamhetsegenskaperna hos häst, och en variation mellan hingstar, men arvbarheterna är låga vilket försvårar traditionellt avelsarbete för dessa egenskaper.

Fruktsammare hästar – hur ska insamlade uppgifter bäst utnyttjas vid val av hingst och sto?

Syfte med studien

Vårt syfte var att undersöka om betäcknings- och fölningsresultat som registreras för svenska rid- och travhästar kan användas i avelsarbete för förbättrad fruktsamhet.

Resultat

Hästarnas gener påverkar fruktsamheten, men arvbarheterna är låga till mycket låga liksom för andra djurslag. Det innebär att miljöfaktorer såsom reproduktionstekniker, behandling av stoet och tid på året har stor betydelse för om betäckningen ska resultera i ett levande föl eller inte. Med mycket information från avkommor och släktingar är det ändå möjligt att avla för fruktsamhet hos häst, men vi kan inte räkna med några snabba genetiska framsteg. Inavelsgraden hos hingsten, stoet och även det planerade fölet verkar ha betydelse för betäckningsresultatet. Hos hingstar kan inavelsgraden även påverka testikelstorleken, som hos andra djurslag har visats ha betydelse för spermieproduktionen. Hingstens och stoets ålder har betydelse för hur sannolikt det är att stoet blir dräktigt och föder ett föl. Äldre individer har sämre fruktsamhet. Om naturlig betäckning eller artificiell inseminering (AI) med färsk, kyld eller frusen sperma används har förhållandevis stor betydelse för betäckningsresultatet. Insemination med sperma som varit frusen ger lägst dräktighets- och fölningsresultat.

Metod

Målet när ett sto betäcks är naturligtvis att få ett levande föl året efter. Det är långt ifrån ett självklart resultat. Fölningsprocenten ligger omkring 70 och ett par procent av fölen är dödfödda eller dör inom de första dygnen. Traditionellt har andelen dräktiga eller fölande ston per hingst och säsong använts som ett mått på hingstens reproduktionsförmåga. Antalet betäckningsförsök per hingst och sto har då inte tagits hänsyn till. Idag registreras alla inseminations- och betäckningsdatum i databaser för svenska varmblod (SWB) och svenska travhästar. Det gör det möjligt att också använda mått per brunst, t.ex. dräktighet vid första brunst.

Vi har analyserat redan insamlade betäcknings- och fölningsuppgifter ifrån SWBs och Svensk Travsports databaser. Som mått på dräktighet per brunst har vi definierat s.k. non-return rate, d.v.s. om betäckta ston återkommer till betäckning under nästa brunst eller inte. Vi har också analyserat hur lång betäckningsperioden varit, från första till sista datum under säsongen, och om stoet har fått ett föl året efter eller inte. För hingstar har vi använt mått på andel betäckningar som resulterat i dräktigheter och fölningar per säsong. Vi har studerat hur faktorer såsom hingstens och stoets ålder och betäckningsmetod påverkar dessa egenskaper och hur ärftliga egenskaperna är. För detta har vi använt statistiska metoder och programpaket där vi samtidigt kan korrigera för flera olika saker och utnyttja all tillgänglig härstamningsinformation.

Det kan vara en utmaning att använda s.k. fältdata för komplicerade egenskaper. Reproduktion involverar tre individer (sto, hingst och det tilltänkta fölet) samtidigt och det finns många miljöfaktorer som kan påverka. Vi har haft tillgång till många registreringar från flera år och kunnat korrigera för sådant som betäckningsmetod, år och månad. En del saker är svårare att korrigera för: t.ex. behandlingar av stoet som inte fanns med i de uppgifter vi har haft tillgång till. De resultat vi har fått stämmer trots det ganska bra med de få tidigare liknande studierna som är gjorda på häst – t.ex. en om fölningsresultat hos finska travhästar. Andra studier av genetiken bakom mer specifika reproduktionsegenskaper, såsom spermiers rörlighet, har funnit att generna spelar större roll jämfört med för egenskaperna i vår studie.

Slutsatser med nytta och råd till näringen

Fruktsamhetsegenskaper hos häst har en genetisk komponent. Det innebär att det går att påverka dessa egenskaper med avelsarbete. Arvbarheterna är låga vilket innebär att det krävs mycket information om släktingar och tar tid att nå framsteg. Registreringar av uppgifter om betäckningar, dräktigheter och fölningar per sto och brunst kan då vara till nytta. Tydliga ID-nummer som kan användas för att koppla ihop uppgifter ur olika register är viktigt. För att få rättvisa jämförelser av avelsdjuren bör även sådant som behandlingar och vilken seminstation som använts registreras.

På kort sikt och för enskilda uppfödare har däremot andra åtgärder betydligt större påverkan på betäckningsresultatet, såsom valet av betäckningsmetod, tidpunkt för betäckning, och åldern hos avelsdjuren. Det finns trots det en ganska stor variation i dräktighets- och fölningsresultat mellan olika hingstar. Då det finns enskilda genvarianter som påverkar specifika delar av reproduktionsförmågan bör man inte använda hingstar med mycket dåliga betäckningsresultat i avel.

Inavel påverkar fruktsamheten hos häst negativt. Att bedriva ett avelsarbete där man undviker en snabb inavelsökning i rasen har därför betydelse även för fruktsamheten på sikt. Detta är i dagsläget inte ett problem för SWB, men för travhästarna, särskilt de varmblodiga, är det tydligt relevant. I valet av avelssto och -hingst vid enskilda parningar bör man undvika en kombination som ger en inavelsgrad över några få procent hos det planerade fölet. För att öka chansen att betäckningen ger ett levande föl bör man även undvika att använda kraftigt inavlade föräldradjur.

Dräktighetsprocenten är förhållandevis hög för både SWB och travhästarna idag trots en ökad användning av kyld- och frusen sperma. Förmodligen är det delvis en effekt av skickliga veterinärer på seminstationerna och en förbättring av reproduktionsteknikerna. För SWB är skillnaden mellan dräktighetsresultat och fölningsresultat ganska stor. Orsaken till detta vore intressant att utreda närmare.
För andra djurslag har man sett ogynnsamma genetiska samband mellan produktionsegenskaper som tillväxt eller mjölkproduktion och reproduktionsegenskaper. För de hästraser vi studerat är avelsarbetet inriktat mot prestation inom trav, hoppning eller dressyr. Det finns väldigt få studier av hur sambandet mellan reproduktion och prestation ser ut, och det vore spännande att studera i framtiden.