Sammanfattning av slutrapport
En 2-årig kartläggning av mögel- och mykotoxinförekomst i inplastat vallfoder på 124 hästgårdar i Sverige och Norge påvisade att mögel återfanns i fodret hos ca 40-50 % av gårdarna. Synligt mögel på balytan påträffades på ca 45 % av gårdarna. På ca 30 % av gårdarna utgjordes den synliga mögeltillväxten av arten Penicillium roqueforti. Övriga mögelarter som påträffades var främst andra Penicillium-arter, Arthrinium spp., Eurotium spp. och Mucor spp. Ett eller flera mykotoxiner påträffades på ca 40 av 100 gårdar, och de myxotoxiner som fanns i flest prov var enniatin B (14 gårdar) och deoxynivalenol (DON, 12 gårdar). Mögelförekomst i fodret var främst korrelerad till hög torrsubstanshalt, sen skörd, skördeår (årsmånsvariation), otäta balar och färre än 10 lager sträckfilm på balen. Förekomst av mykotoxiner var inte korrelerad till några andra variabler. Ytterligare studier av mykotoxinbildning i vallfoder och orsaker till densamma är påkallade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026:
Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Huvudsökande och rapportförfattare: AgrD Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Cecilia.Muller@slu.se

Syfte med studien
Syftet med studien var att undersöka förekomst av mögel och mykotoxiner (mögelgifter) i inplastat vallfoder med hög torrsubstanshalt (ts-halt), det som vanligen kallas hösilage. Norska och irländska forskare har tidigare undersökt förekomsten av mögelsvampar i ensilagebalar, som visserligen också är inplastat vallfoder, men det har en betydligt lägre ts-halt. Att ts-halten är lägre betyder också att ensileringen är mer omfattande och bidrar mer till att förhindra tillväxt av både mögel och oönskade bakterier. I hösilage är ensileringen restriktiv vilket tillsammans med den låga vattenhalten ger framför allt mögelsvampar goda möjligheter att tillväxa, särskilt om det också finns syre närvarande. Mögelsvampar kan inte växa utan syre, vilket innebär att om det finns synlig tillväxt av mögelsvampar i ett inplastat vallfoder har det på något sätt kommit in syrerik luft i balarna. Det betyder också att inplastningen inte har fungerat som den skall – syftet med att plasta in balarna är ju att utestänga syre så att fodret konserveras istället för att komposteras. Eftersom hösilage är torrare än ensilage är det också vassare och ”stickigare”, medan ensilage är mjukare och vekare. Risken för att det blir stickhål på plasten är alltså större för hösilage. Stickhål innebär att syrerik luft kommer in i balen, och utgör därför en stor risk för mögeltillväxt, särskilt på balens yta. Eftersom kunskapen om mögelförekomst i hösilage är bristfällig var syftet med studien att kartlägga vilka mögelsvampar som kan påträffas i hösilage, i vilka mängder mögelsvamparna finns, om det finns mykotoxiner i hösilage och i sådana fall vilka och i vilka mängder, samt om det finns någon koppling mellan förekomst av mögelsvampar och/eller mykotoxiner och olika faktorer som har med produktion, lagring och användning av fodret att göra. Studien utfördes på svenska och norska hästgårdar.

Resultat
Studien påvisade att synligt mögel på balens yta förekom på 46 % av gårdarna, och att det oftast var mögelarten Penicillium roqueforti som återfanns på balytan. De vanligast förekommande mögelarterna i fodret tillhörde släktena Penicillium, Arthrinium och Mucorales. Mögel analyserades på tre olika sätt, och en jämförelse av dessa visade också att resultatet kan bli olika beroende på vilken analysmetod man använder, något som är viktigt att ha med i tolkning av resultat för mögelanalyser.
Analys av mykotoxinförekomst gjordes på foderprover från 100 av gårdarna, och påvisade att ca 40 % av proverna innehöll minst ett mykotoxin. Det var vanligast att endast ett mykotoxin fanns i samma prov (27 %). Det mykotoxin som fanns i flest prov (12 st) var enniatin B, ett toxin som bildas av Fusarium-svampar redan i fält. Det är inte känt vilken effekt detta toxin har på däggdjur. Det toxin som fanns i högst halt var alternariol, som bildas av Alternaria-arter vilka främst orsakar växtsjukdomar. Alternariol kan vara karcinogent för djur, men specifik kunskap om påverkan på hästar saknas.

Majoriteten av gårdarna i studien använde sig av stora rundbalar (65 %), men i princip alla på marknaden förekommande balformat och -storlekar fanns representerade. Balarna kom i första hand från en första skörd (73 %). Alla gårdar hade plastat in balarna samma dag som de pressats, och 85 % hade plastat in balarna inom 1 h efter pressning. Trettiosju procent av gårdarna använde 10 eller fler lager plast på balarna medan resterande gårdar använde 8 eller färre lager plast. Det fanns inga synliga plastskador på balarna på 84 % av gårdarna, och 85 % rapporterade att de inte haft några hygienfel på fodret.

När alla resultat vägdes samman för att beräkna samband mellan olika produktions- och lagringssätt för inplastat hösilage med risken för förekomst av mögel och mykotoxiner, framkom olika resultat för de olika mögelanalysmetoderna. En faktor som dock alltid gav ökad risk för mögelförekomst oavsett mögelanalysmetod var torrsubstanshalten; ju högre torrsubstanshalt, desto större var risken för mögeltillväxt i fodret. För två av de tre mögelanalysmetoderna var även skördetidpunkt en faktor som hade betydelse – risken för mögeltillväxt ökade ju senare skörden skedde. Ytterligare en faktor som var gemensam för två av de tre metoderna var skördeår – risken för mögelförekomst i fodret var större 2010 jämfört med 2011, vilket betyder att det finns en årsmånsvariation som kan vara svår att förklara i detalj. Sannolikt hänger den ihop med t ex väderlek (temperatur och nederbörd) under vår och sommar vilket i sin tur påverkar skördetidpunkt respektive torrsubstanshalt, eftersom väderleken är den faktor som har störst betydelse för såväl vallens tillväxt som för när vallfoderproducenten väljer att slå vallen. Övriga faktorer som hade samband med ökad risk för mögelförekomst i hösilage var otäta balar (balar med täthetstider <10 s), högre pH-värde i hösilaget (högre pH-värde är relaterat till höga ts-halter), <10 lager sträckfilm på balen, och högre halter av etanol och ättiksyra i fodret. Etanol- och ättiksyrahalten i hösilage är delvis kopplade till högre ts-halt, men även till skördetidpunkt och typ av fermentation i fodret. Förekomst av mykotoxiner var inte relaterat till några speciella produktionsmetoder eller till någon särskild sammansättning i fodret. Ytterligare studier behövs för att klargöra uppkomst och betydelse av mykotoxiner i såväl inplastat vallfoder som hö (motsvarande studier saknas för hö). Material och metoder Foderprov togs på 125 gårdar spridda över hela Sverige och stora delar av Norge. Från varje gård provtogs tre slumpmässigt utvalda balar från ett och samma hösilageparti. Proverna togs med ensilageborr och användes för analys av mögel, mykotoxiner och näringsinnehåll i fodret. Mögel analyserades på tre olika sätt; direktutlägg av synligt mögel på balens yta, direktutlägg av borrade prov, och spädningsserie av borrade prov. Innan balarna provtogs mättes tätheten, och olika mått togs på plasten runt balen. Vallfoderproducenten fick också svara på frågor om hur fodret producerats, lagrats och använts. All information sammanställdes och statistisk bearbetning utfördes för att undersöka om det fanns några samband mellan produktionsfaktorer eller fodrets näringsinnehåll och förekomst av mögel och/eller mykotoxiner. Slutsatser med nytta för och råd till näringen, samt behov av vidare studier Slutsatserna i detta projekt är att risken för mögelförekomst i inplastat vallfoder är högre ju högre ts-halten är och ju senare skörden utförs. Vallfoder till hästar skördas ofta sent och med en hög ts-halt, för att på olika sätt passa hästen och hästägarens foderhantering. Det innebär att man, för att minska risken för mögeltillväxt i fodret, under dessa förhållanden bör vara mycket noggrann med att utföra inplastningen på rätt sätt, och att använda minst 10 lager plast då hösilage skördas sent och med hög ts-halt (över ca 60-65 %). Det kan vara klokt att försöka förlägga skörden något tidigare än vad som är vanligt om väderleken medger det, samt att inte överskrida ca 60-65 % ts-halt. Ytterligare studier av hur mykotoxinbildning uppstår i olika typer av vallfoder och betydelsen av mykotoxinerna för hästhälsan är berättigade.