Immunologisk reaktivitet i tarmslemhinnan hos friska hästar och hos hästar med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 2 800 000
  • Projektnummer H0947249
  • Ansökningsår 2009
  • Slutrapport 2 juni 2015
  • Organisation Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
  • Huvudsökande Ronny Lindberg
  • E-postadress Ronny.Lindberg@bvf.slu.se
  • Telefon +4618671195

Sammanfattning
Detta projekt syftar till förbättrad kunskap om immunopatologin vid idiopatisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hos häst, med användning av qPCR för mRNAanalys och immunohistologi för cellfenotypning. I metodologiska studier etablerades relevanta kombinationer av referensgener för normalisering av mRNAdata för hästtarm samt för perifera mononukleära blodceller (PMBC) in vitro. Uttryck av TLR4 ökade i PMBC efter intravenös LPS-injektion. Ändrade uttryck av Th17-relaterade cytokiner och TLR4 kunde påvisas i rektumbiopsier med inflammation och var beroende av inflammationstyp. Vid kronisk proktit var IL-12p40 minskat medan vid kronisk aktiv proktit uttryck avIL-17 och TLR4 var ökat. Förekomst av regulatoriska (Foxp3+) Tceller (Tregs) var positivt korrelerad till IL-17 och IL-23p19, talande för att både Th17aktivitet och Tregs är involverade i patogenesen vid IBD hos häst. Rektumbiopsi visades vara ett väl användbart material för immunologiska studier.

Populärvetenskaplig rapport
Kronisk tarminflammation med diarré, avmagring och kolik är en inte ovanlig sjukdom hos hästar i varierande åldrar. Sjukdomen är inte smittsam varför i regel bara en enstaka häst i ett stall insjuknar åt gången. Någon bestämd orsak, som infektion med bakterier, virus och annat, finns inte påvisad. Sjukdomen benämnes kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och förkortas på engelska till IBD. Mycket tyder på att en störning i tarmens immunförsvar driver på inflammationen, men detta har väldigt lite studerats vid IBD hos hästar. Detta projekt syftar till ökad kännedom om sådana förhållanden. I denna studie har vi undersökt dels molekyler (cytokiner) som utsöndras från lymfocyter och andra celler i immunförsvaret, och dels olika celltyper i inflammationen. För cytokiner, som är viktiga mediatorer i immunologiska reaktioner, krävs undersökningar av messenger RNA som styr deras bildning. Detta görs med en teknik som kallas kvantitativ PCR (qPCR). För meningsfulla resultat av sådana studier krävs att RNA relateras till s.k. referensgener. Dessa är i princip interna kvalitetskontroller för qPCR-resultat och är mer eller mindre specifika för olika vävnader i kroppen.
Vi har i studien kunnat fastställa vilka referensgener som bör användas för tarmvävnad på hästar. Detta är ett viktigt steg för vidare undersökningar. Vi har också påvisat cytokiner, främst interleukin 17, som sannolikt har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Med andra tekniker (immunohistokemi) har särskilt undersökts s.k. regulatoriska T-lymfocyter. Sådana hämmar i normalfallet inflammation och är viktiga för att tarmen ska hållas frisk, men kan i vissa fall tvärtom stimulera inflammationen, vilket denna undersökning talar för vid IBD. Orsakerna till varför detta kan ske är inte närmare kända. Vid misstanke om IBD tar veterinären ofta för att få närmare klarhet ett prov från ändtarmen (rektumbiopsi) där inflammationen ofta kan påvisas. Vi har nu visat att rektumbiopsi kan användas även för immunologiska studier av inflammationen vilket öppnar nya möjligheter för vidare forskning.
De studier vi gjort lägger en grund för fortsatta undersökningar för att vidare karakterisera inflammationens bakomliggande immunologi. I förlängningen förväntas våra resultat kunna bidra till förbättrad behandling av IBD hos hästar.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.