Mjukdelarna runt knäskålen (patella) som orsak till hälta hos häst är ett vetenskapligt outforskat område men som kliniskt ofta behandlas med ”alternativa” metoder utan fastställd diagnos. Inom humanmedicinen är patellartendinos en vanlig diagnos. I detta projekt har vi kartlagt anatomin med förekomst av kärl och nerver, undersökt normalvariationen med avseende på ultraljudsfynd i patellarsenorna hos friska hästar i träning som visade att man ofta ser förändringar som inte verkar vara kopplade till smärta. Vi har utvecklat en metod för kortvarig inducerad reversibel smärta från ligamenten samt utvärderat en metod för diagnostisk bedövning av patellarligament på häst som lyckades i 4/5 fall. Dessutom har vi gjort histologiska undersökningar på ligament med ultraljudsförändringar och kartlagt utredningen av nio kliniska fall med misstänkt patellartendinos. Slutsatsen är att ultraljudsfynd är relativt vanligt varför dess kliniska signifikans måste verifieras med diagnostiska bedövningar.

Mjukdelarna runt knäskålen (patella) som orsak till hälta hos häst är ett vetenskapligt outforskat område men som kliniskt ofta behandlas med ”alternativa” metoder utan fastställd diagnos. Inom humanmedicinen är patellartendinosis en utbredd verifierad diagnos. Degenerativa förändringar med patologisk kärl- och nervinväxt i patellarsenan tros vara orsak till smärtan, inte inflammation. Motsvarande patologi, innervering av de olika mjukdelsstrukturerna runt knäleden samt diagnostik är dock knappt beskriven i veterinärmedicinsk litteratur. Vi har identifierat ett antal hästar med frånskjutshälta (verifierad med objektiv rörelseanalys) av kronisk karaktär där ultraljud visat skador på patellas band. Syftet med projektet är därför att undersöka om patellartendinos är ett ekvint sjukdomstillstånd med hjälp av hög forskningskompetens inom biomekanik, bilddiagnostik, samt patologi för att producera kliniska diagnostiska verktyg och behandlingsförslag baserat på en vetenskaplig grund.

Mjukdelarna runt knäskålen (patella) som orsak till hälta hos häst är ett vetenskapligt outforskat område men som kliniskt ofta behandlas med ”alternativa” metoder utan fastställd diagnos. Inom humanmedicinen är patellartendinos en utbredd verifierad diagnos. Degenerativa förändringar med patologisk kärl- och nervinväxt i patellarsenan tros vara orsak till smärtan. Motsvarande patologi, innervering av de olika mjukdelsstrukturerna runt knäleden samt diagnostik är dock dåligt beskriven i veterinärmedicinsk litteratur.
Syftet med denna studie var att beskriva patellarligamentens normala variation gällande anatomi, histologi samt ultraljudsutseende hos friska hästar. Syftet var även att utveckla ett standardiserat undersökningsprotokoll samt utveckla en metod för induktion av reversibel kortvarig lindrig hälta för att kunna utvärdera en metod för lokalbedövning av patellarligamenten. Syftet var också att undersöka vävnaden från hästar med onormala ultraljudsfynd i patellarligamenten för att förstå vad som händer i ligamenten på en cellulär nivå (histologiskt).
I detta projekt har vi studerat åtta hästar utan hälta från knäledsområdet med normala patellarligament vid ultraljudsundersökning. Hästarna skulle avlivas av annan anledning än deltagande i studien. Vävnad från patellas tre ligament samt fettkudden undersöktes histologiskt. Ligamenten har en blodförsörjning från två håll och har en riklig vaskulär arkitektur. Det finns en vaskulär förbindelse mellan ligamenten och fettkudden. Ett distinkt longitudinellt kärl gick in i varje ligament distokranialt. Histologiskt var det stor variation i tjockleken, samt kärl- och fettinnehåll i endotenierna. Metaplastiska tenocyter / chondroid metaplasi kunde ses i alla ligament från de vuxna hästarna vilket kan tolkas som en normalvariation.
Vi undersökte knälederna på 116 rid- och travhästar med ultraljud samt utförde rörelseanalys för att titta på normalvariation i en grupp av hästar i träning. Resultatet visade att ultraljudsfynd var vanligt framförallt i det mellersta ligamentet (24/116 hästar, 20,7%). Fettkudden hade ett hypoechoiskt utseende hos alla hästar utom en. Inget samband mellan ultraljudsfynd och hälta från den objektiva rörelseanalysen kunde ses vilket indikerar att många fynd inte orsakar smärta. Därför är det viktigt att man lägger bedövningar för att verifiera vilka fynd som orsakar en hälta.
I en annan del av projektet utvecklade vi en metod för reversibel induktion av hälta med hjälp av hyperton koksalt. Elva hästar inducerades och durationen av induktionen varierade mellan hästarna. På fem hästar lade vi en bedövning av patellarligamentet efter induktionen och för fyra av hästarna såg vi en markant skillnad. En av hästarna svarade dock inte på bedövningen vilket visar att inerveringen är komplex och att man måste tolka negativa resultat av denna bedövning med försiktighet.
Vi har gjort en sammanställning av nio kliniska fall med misstänkt desmit i patellarligamenten. Resultaten från klinisk undersökning, rörelseanalys, ultraljudsundersökningar samt bedövningar har beskrivits i detalj.
I den sista delen av projektet har vi undersökt hästar med onormala ultraljudsfynd i patellarligamenten. Hästarna har avlivats av andra orsaker än deltagande i denna studie. Vävnaden från friska samt onormala delar av ligamenten har tagits ur och undersökts histologiskt. Sammanställningen av fynden är inte klart i samband med rapporteringen men förväntas bli klart innan årsskiftet. Vi har publicerat två vetenskapliga artiklar och en tredje är inskickad för granskning. Vi har presenterat resultaten på tre vetenskapliga konferenser. Resultaten har även förmedlats vid föreläsningar nationellt samt internationellt för praktiserande hästveterinärer. Vikten av att verifiera bilddiagnostiska fynd med bedövningar har även förmedlats vid flertalet populärvetenskapliga presentationer för professionella samt lekmän inom hästnäringen.