Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 560 000
  • Projektnummer H0647160
  • Ansökningsår 2006
  • Slutrapport 28 juni 2013
  • Organisation Uppsala universitet
  • Huvudsökande Ulla Riis
  • E-postadress ulla.riis@edu.uu.se
  • Telefon 018-471 16 69

Sammanfattning av slutrapport
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Syftet med arbetet är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik under ridlektioner utifrån den s.k. verksamhetsteorin. Tio ridlärare intervjuades och ett antal ridlektioner observerades. Ridlärarna använder övningar och instruktioner men även hästarna som verktyg för undervisning. Förhållanden som säkerhet och tidsramar påverkar ridundervisningen. Tre verksamhetssystem identifierades som ofta växlade in i varandra under en och samma lektion: Verksamhetssystem med hästfokus – hästens välbefinnande är centralt; med elevfokus – elevernas lärande är i fokus; med o-fokus – lektionens genomförande är ett mål sig. Ridundervisningen skulle kunna utvecklas mer genom pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både nya ridlärare och redan aktiva. En stor utmaning är att utveckla ridundervisningen beträffande förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Under en ridlektion ska läraren förmedla hur eleven ska få hästen att göra olika rörelser samt vilken känsla eleven ska sträva efter. Läraren måste läsa av ryttare och häst samtidigt. Eleven ska lyssna på läraren och koncentrera sig på hästen. Hästen samspelar med ridlärare och ryttare och lyssnar på signaler från båda. Projektets syfte är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik i samband med lektion.

Resultat
En ridlektion är en helhet med samverkande delar, ridläraren, eleverna och hästarna, ett verksamhetssystem. Vissa lärare har hästens välmående i fokus medan andra ser elevernas lärande som det centrala. Ridlärarna urskiljer två elevtyper – de som rider för nöje och de som har ambitioner att tävla. Vissa ridlärare tycker att kommunikationen ska vara kortfattad, man ska lära ut teknik. Andra vill förklara noga och förmedla en ryttarkänsla. Nästan alla ridlärare är överens om att val av hästar och övningsupplägg är centralt. Många regler och förhållanden styr ridundervisningen, t ex säkerhetskrav, tidsramar och föräldraförväntningar. Många ridlärare har egna dåliga erfarenheter av ridlärare med auktoritära krav och militär ordning.
Under en och samma ridlektion kan fler verksamhetsfokus förekomma. När verksamhetssystemet har hästfokus står hästens välmående i centrum; när det har elevfokus vill läraren främst stödja elevernas lärande. När verksamhetssystemet av t ex okunskap eller ointresse går på slentrian, kan man tala om o-fokus.
Motsättningar mellan systemets delar har synliggjorts: (1) Ridläraren vill kommunicera om känsla vid ridning, men saknar ord för det. (2) Ridläraren känner press från föräldrar att barnet får rida samtidigt som hon anser att eleverna behöver både teori och praktik. (3) Ridläraren vill förbättra sin undervisning, men hämmas av traditioner och vanor. (4) Elever som i skolan fått ta ansvar och initiativ möter en ridlektion med föga utrymme för eget agerande.

Teori och metod
Tio ridlärare har intervjuats och deras lektioner har observerats. Teman var kommunikation, känsla och kommunikation om känsla samt ridlärarnas, elevernas och hästarnas roller. Först fick ridläraren berätta om sina intentioner, hur hon ville kommunicera med eleverna. Därefter observerades en lektion för att se processen/handlingarna. I en uppföljande intervju reflekterade ridläraren över lektionen. En analysmodell med ursprung i verksamhetsteorin har använts som synliggör hur delar i en verksamhet samverkar (Engeström 1987).

Slutsatser
Många ridlärare vill arbeta med hästar men brinner inte för undervisning och lärande, ändå strävar de efter god undervisningsmiljö. Att göra motsättningar synliga är viktigt för en fortsatt utveckling av ridlektionsverksamheten. Nya undervisningsmetoder behöver utvecklas, hippologerna är en kategori ridlärare som skulle kunna driva en sådan utveckling. Det är även önskvärt med mer pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både blivande och aktiva ridlärare.
Hästens betydelse framhålls genomgående – utan häst ingen ridundervisning. En utmaning är att utveckla förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.