Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 2 800 000
  • Projektnummer H0847228
  • Ansökningsår 2008
  • Slutrapport 31 oktober 2012

Sammanfattning av slutrapport
Världen ses en ökning av multiresistenta bakterier och det finns infektioner som inte går att behandla. Inom svensk veterinärmedicinen tilltar problemet med multiresistenta bakterier. Syftet med projektet var att minska smittrisken av dessa bakterier mellan hästar samt mellan häst och människa genom att förbättra hygienrutinerna. Tre hästsjukhus deltog och data för postoperativa sårinfektioner och följsamhet till hygienrutiner mättes. Medianantalet postoperativa sårinfektioner var 3 %. Vanligaste bakteriefynden var penicillinkänsliga stafylokocker och streptokocker men även multiresistenta bakterier hittades. Följsamheten var mycket god för vissa hygienrutiner men betydligt sämre för andra. Slutsatser var att frekvensen postoperativa sårinfektioner var låg, att moderna hygienrutiner som är möjliga att införa och följa inom dagens hästsjukvård. Vårdhygien är lika mycket till för vårdkvalitet, patientsäkerhet och hästsjukhusets rykte som det är en viktig arbetsmiljöfråga.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, både mellan hästar samt mellan häst och människa.

Resultat
Tre hästsjukhus fullföljde studien. De benämns hädanefter A, B och C. Hygienrutinerna skilde sig mellan hästsjukhusen. Sjukhus A och B hade nedskrivna rutiner för:
• byte och hantering av arbetskläder
• personlig hygien, t.ex. korta naglar och inga ringar eller armklockor. Handhygien; händer tvättas vid synlig smuts, följt av desinfektion, annars desinfektion mellan varje nytt arbetsmoment och mellan patienter
• städrutiner
• skyddshandskar, t ex omläggning av sår, vid injektion av led

Hästsjukhus C hade muntliga rutiner för skyddshandskar. Under projektets gång utvecklade de rutiner enligt ovan.

Rutiner gällande arbetskläder, personlig hygien och skyddshandskar följdes väl på alla sjukhus. Hur väl personalen tvättade händer och använde handdesinfektionsmedel skilde sig mellan sjukhusen; från att personalen gjorde rätt nästan alla gånger till att en av tio följde rutinen. Enligt en enkätundersökning kände 45 procent av personalen till sjukhusets vårdhygienrutiner och många ansåg att de följde dem. Angivna orsaker till sämre följsamhet var stress, praktiska skäl eller att man inte kände till dem. Det viktigaste med vårdhygienrutiner ansågs vara att minska smittspridning.

Cirka 500 operationer per år och sjukhus utfördes under studieåret och andelen hästar som drabbades av infektion i operationssåret varierade mellan noll och åtta procent (medeltal strax under tre procent). Infektioner var vanligast efter bukoperationer. Symtom på infektion kom i medeltal en vecka efter operation med svullnad och varbildning som vanligaste symtom. Penicillinkänsliga streptokock- eller stafylokockbakterier, konstaterades oftast som orsak till infektionerna. Men även mer motståndskraftiga bakterier påvisades.

Metod
Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor och djur. Vårdhygien är ett effektivt sätt att minska smittspridning på sjukhus. I detta projekt ville vi undersöka vilka vårdhygienrutiner som fanns inom svensk hästsjukvård, och om personalens följde dessa rutiner. Det senare mättes under ett års tid genom anonyma observationer och data för inköp av handdesinfektionsmedel och skyddshandskar. Personalen utbildades dessutom inom vårdhygien och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också hur många hästar som drabbats av sårinfektioner efter operation, vilka bakterier som var orsaken och deras känslighet för antibiotika.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Detta är den första studie som tar ett helhetsgrepp på vårdhygienens kvalitet inom svensk hästsjukvård. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vårdhygien är komplext och för att kunna införas framgångsrikt på ett hästsjukhus behövs insatser på olika nivåer och en engagerad sjukhusledning framstår som viktigt. Förbättrad vårdhygien inom svensk hästsjukvård leder till ökad djurvälfärd och sänkt risk för dem som arbetar professionellt med hästar eller är hobbyutövare eftersom resistenta bakterier kan smitta mellan djur och människa.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.