Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet
• Dämpning
• Elasticitet
• Grepp
• Enhetlighet
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag och föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper.
Detta kan göras på ett systematiskt sätt med de metoder som vi utvecklat. Förutom konstruktion så kan underhåll också utvecklas på ett mer systematiskt sätt när man har ett objektivt utvärderingsinstrument. Denna utveckling ge oss mer enhetliga banor både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildning och rådgivning kring samt test av banor, dess konstruktion och underhåll.

Ortopediska skador är den vanligaste orsaken till utslagning hos sporthästar.
Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.

Mäta underlag
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästens rörelser och belastningar på banan. Om ett mekaniskt test skall vara relevant för vad hästen utsätts för när den springer på banan så är det viktigt att testet efterliknar belastningsförhållandena för en travhäst i tävlingstempo.
Med den mekaniska hoven mäter vi accelerationer, lägesförändringar och krafter som uppstår när underlaget belastas. Denna information kan vi sedan sammanfatta i fem, för hästen viktiga, funktionella egenskaper hos underlaget.
• Ytfasthet: beskriver hur hårt underlaget är alldeles på ytan
• Dämpning: beskriver hur ”hårt” underlaget är eller mycket det kan dämpa den maximala belastningen
• Elasticitet: beskriver om och hur mycket energi underlaget kan ge tillbaka (fjädra)
• Grepp: beskriver hur mycket underlaget tillåter hoven glida vid isättning och avtramp
• Enhetlighet: hur likformigt är underlaget över hela banan

Travbanor är hårda
Vi har visat att travhästar tävlar på ett förhållandevis hårt underlag. Hårt underlag, dvs med låg förmåga att dämpa den maximala belastningen ger höga maximala belastningar på hästens skelett, senor och ligament. Det är i dessa vävnader som man får det vi kallar ortopediska skador. Det kan var både akuta skador som frakturer eller senskador eller sådana som kommer mer smygande som förslitningsskador. Ett exempel är kroniska ledinflammationer, artroser.
Även om hästen generellt har god förmåga att anpassa sig till fysisk belastning, om den får tid på sig att göra det successivt, så är det ändå så att det i sista änden är belastningar som orsakar skador. Detta är den berömda balansgången mellan att belasta för att bli starkare och riskera att bli skadad.

Minska skador
Vi föreslår att man kan minska skaderisken genom att utveckla underlag som har bättre stötdämpande egenskaper än de vi ser idag.
Det är förmodligen en svår utmaning att göra detta, fram för allt om man inte vill göra avkall på prestationen, dvs hur fort man skall kunna köra.
När vi som kusk eller tränare bedömer en bana gör vi det subjektivt, kanske beroende på vad ”jag vet om vad just min häst föredrar”. Detta gör det svårt att använda mänskliga bedömningar vid systematiskt utvecklingsarbete, speciellt om det skall var ”lika för alla”. Av den anledningen är det viktigt att ha ett objektivt verktyg för att systematiskt utvärdera förändringar som man gör i sin konstruktion. Exempel på konstruktion är vilka material man använder i de olika lagren i banan. Det är just ett sådant verktyg vi har utvecklat.

Underhåll av banor
Vi vet att underhåll kan påverka en banas funktionella egenskaper lika mycket som konstruktionen. Detta understryks ännu tydligare när man tänker på de olika förutsättningar som väder och vind kan skapa. Det finns med andra ord inget generellt recept för hur alla banor skall skötas utan det måste utvecklas kunskap om detta på varje enskilt bana. Ett systematiskt framtaget underhållsarbete kan med fördel guidas av objektiva mätningar

Sammanfattning
Genom att objektivt mäta banor kan vi få dem mer enhetliga både inom bana, mellan banor och över årstider och väderväxlingar.
Resultatet av detta projekt kan omsättas i utbildningsinsatser för både professionella banskötare och intresserade privatpersoner. Det kan tillgängliggöras genom att skapa en organisation för rådgivning och test av banor, dess konstruktion och underhåll.