Hästgården - Mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 2 092 000
  • Projektnummer H0947068
  • Ansökningsår 2009
  • Slutrapport 27 juni 2013

Sammanfattning av slutrapport
Småskaliga hästföretag är ofta livsstilsorienterade, och utgör en gränszon mellan familj, hobby och verksamhet. Detta ger en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet. Syftet med studien har varit att studera gränsarbetet och övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av hästnäring. Studien baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med hästföretagare som har olika typer av verksamhet. Analysen visar komplexiteten och de styrkor och svagheter som finns i en näring som gränsar mellan en informell och formell ekonomi, och där de tjänster som utförs präglas av ett balansarbete mellan en personlig och en professionell sfär. Studien sätter också hästnäringen i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget, och belyser relationen mellan emotionella värden och ekonomiska.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hästgården – mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

Syfte
Många småskaliga hästföretag har vuxit fram ur en hobby och ett personligt intresse, ofta med den egna hästgården som bas. De präglas i hög grad av företagarnas och deras familjers livsstil. Den här typen av livsstilsorienterade hästföretag, med en ständig balansgång mellan familj, hobby och verksamhet, har en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet.
Syftet med studien har varit att studera övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, gränserna mellan dessa sfärer och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av småskalig hästnäring.

Resultat
Undersökningar av livsstilsorienterade småföretag på landsbygden har ofta lyft fram frågor om ekonomisk hållbarhet. Företagen är ofta små, drivs på deltid, och i rapporter om hästnäringen framhålls ofta behovet att göra hästföretagen mer affärsmässiga samt öka deras status. Mot denna bakgrund är det viktigt att visa på de små hästföretagens karaktäristika och komplexitet. En sådan analys kan bidra till en nyanserad förståelse av vad affärsmässighet kan innebära för en företagare som kombinerar livsstil, hobby och verksamhet, och vilka värden som kan genereras, socialt och ekonomiskt. Att studera den vardagliga verksamheten och den typen av kompetens som etableras i service- och omsorgsrelationer som innefattar kunder såväl som hästar, synliggör ett ofta osynliggjort servicearbete.

Hästgården, och inte minst de hästföretag som är livsstilsorienterade, är en viktig beståndsdel i omvandlingen av landsbygdens näring mot en ökad tjänsteekonomi. Upplevelser och livsstilar förknippat med landsbygd, djur, hälsa och rekreation är en väsentlig del av denna ekonomi. För att förstå hästnäringen är det betydelsefullt att sätta den in i ett större sammanhang och undersöka landsbygden som konsumtionsarena. Hästnäringen bör alltså inte ses som en isolerad näring, utan som en integrerad del i turismnäringen och en naturorienterad hälso- och rekreationsindustri. Flera företagare i studien upplever en strategisk potential i att vara en del av detta större sammanhang. Detta avspeglas också i att flera företag erbjuder tjänster som kombinerar mer traditionella hästaktiviteter som ridskolor, inackorderingar och avel, med boende, upplevelser, och hälso-orienterad verksamhet. Vår studie visar att livsstil inte enbart är ett sätt att driva företag, utan att livsstilen också kan vara en del av den produkt, t ex turridning, bed & breakfast med ridning som aktivitet, som erbjuds.

Det småskaliga livsstilföretaget med hästgården som bas utgör en form av balansarbete. Hästföretagaren balanserar mellan två typer av sociala världar med olika förväntningar, normer och praktiker. Å ena sidan finns den personliga sfären, där den egna livsstilen och familjen, inklusive djuren, skapar sin sociala värld. Å andra sidan finns en ekonomisk sfär där företagandet och mer eller mindre formaliserade relationer med kunder och anställda skapar andra sociala förutsättningar.

Balansarbetet sker i en gränszon mellan en informell gåvoekonomi präglad av tjänster och gentjänster, och en mer formell marknad. Det är både en svaghet och en styrka i den här typen av verksamhet, och ställer krav på ett gott ”balanssinne” och servicekompetens. Svagheten är exempelvis oklarheter kring roller, och huruvida arbete ska betalas i gentjänster eller pengar, eller hur mycket man kan ta betalt. En styrka är de emotionella värden av social gemenskap och känsla av delaktighet som det informella kan erbjuda både medhjälpare och kunder. Dessa värden är i vissa fall en del av den upplevelse som erbjuds. De kan också uppmuntra lojalitet hos de icke formellt anställda medhjälparna, eller ”professionella vännerna”, som ofta är en viktig grupp för verksamheten.

Balansen mellan att driva ett professionellt företag, men samtidigt betona och behålla de icke-ekonomiska värden som verksamheten ger, skiljer den här typen av företag från en mer allmän föreställning om ”det rationella företaget”. Hästföretagarna själva distanserar sig ofta från ”den typiska företagaren” och tonar ned sina ekonomiska motiv. Att betona emotionella och sociala värden i företagandet är delvis ett uttryck för en identitetsmarkering och ett socialt värdeskapande. Vår studie har emellertid visat att bilden bör nyanseras. Hästföretagarna som ingår i studien är ofta anti-kommersiella, men inte anti-ekonomiska. Det finns ekonomiska motiv i att behålla det småskaliga och inte satsa på kvantitet som fler hästar och fler kunder. För att skydda och bibehålla sitt ”varumärke” är det väsentligt att hålla fast vid det lilla och familjära sammanhanget.

Familjens totala ekonomi och arbetsdelning är viktig att beakta för att förstå den småskaliga hästnäringen. Livsstilsföretaget är ett livspussel, där barntillsyn, hushållsarbete, ett annat deltidsarbete, och arbete med hästar vävs in i varandra. Detta pusselarbete är inte sällan nödvändigt; att behålla ett deltidsarbete i en annan bransch är för flera företagare en ekonomisk säkerhetsventil. För en del är det dessutom ett sätt att kvarhålla en tidigare professionell identitet, som exempelvis sjukgymnast eller journalist, och samtidigt överföra ett kontaktnät och en kunskap, som är till nytta för hästföretaget.

Metod
Studien är kvalitativ, baserad på samtalsintervjuer (2-3 timmar) med företagarna, som i de flesta fall är kvinnor. I studien ingår 18 företag, i vilka en del företagare är uppvuxna på en gård eller har en familj eller partner som har lantbruksförankring eller sysslat med hästverksamhet, och en del är s.k. ”livsstilsmigranter”, dvs. sådana som har flyttat till landsbygden för att starta en hästverksamhet samtidigt som man markerar starten för en ny livsstil. Samtliga företag har en kombination av olika grenar i verksamheten: 9 företag har någon form av boende-verksamhet, t ex Bed & Breakfast eller Bo med Häst-verksamhet, 2 har ridskolor, 11 har turridning och/eller ridlägerverksamhet (varav några är terapeutiskt orienterade), 10 har inackorderingar, och 15 företag har övriga verksamheter som evenemang (körningar, uppvisning, konferenser), butik med hästprodukter eller avel.

Analysen är av tolkande, narrativ karaktär. Vi har letat efter mönster i berättelserna kring företaget och de personliga upplevelserna och erfarenheterna, och vilken självbild och identitet som tonar fram.

Slutsatser och praktiska tillämpningar
Den småskaliga hästnäringen bör sättas in i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget. Även om emotionella värden ibland kan vara ett hinder för tillväxt behöver de inte stå i motsats till ekonomiska, utan kan i vissa fall utgöra basen för en upplevelseprodukt.

Gränszonen mellan en gåvoekonomi som uppmuntrar en informell anda, och en mer formell ekonomi, skapar en komplexitet som är viktigt att beakta för att förstå denna typ av hästbaserat servicearbete. Balanseringen mellan en privat zon och företaget kan göra verksamheten sårbar, då den ofta är starkt beroende av de specifika personer som ingår i hushållet. Om företaget växer är det viktigt att vara uppmärksam på det informellas karaktär, som finns i outtalade förväntningar från kunder eller medhjälpare. En större organisation kräver en tydligare organisering och kommunikation för att inte skapa missförstånd och spänningar. I sammanhang som är mindre och mer informella kan regler, beslut och information i större utsträckning förmedlas i direkt samspel och måste inte alltid kommuniceras skriftligt eller genom tydliga organisatoriska arrangemang. ”Att vara professionell” i denna typ av företagande handlar på så vis inte enbart om att t ex sätta rätt pris på en tjänst, eller att nödvändigtvis ”strama upp” och formalisera relationer till kunder eller medhjälpare utan att beakta hur priser och betalning kommuniceras, och hur regler och rutiner etableras.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.