Sammanfattning av slutrapport
Genom frågeformulär till 384 hovslagare och fältstudier på 5 arbetsplatser undersöktes hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

Studierna visade att hovslagarna trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig för att inte tappa kunder.

Studierna sammanfattar goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika skador och besvär samt råd till hästägarna som kan underlätta arbetet för hovslagarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Den övergripande målsättningen med studien var att förebygga uppkomsten av arbetsrelaterade besvär hos hovslagare. Syftet var att genom en enkätstudie och fältstudier undersöka hovslagares fysiska hälsa och arbetsmiljö.

I samarbete med Svenska Hovslagareföreningen och Flyinge hästcentrum utformades en postenkät om hovslagarnas arbetsmiljö och arbetsrelaterade problem. Enkäten skickades till samtliga 384 hovslagare som var medlemmar i Svenska Hovslagareföreningen. Svarsfrekvensen var 68%.

Fältstudier genomfördes på 5 hovslagares arbetsplatser där intervjuer genomfördes med hovslagarna under arbetet med frågor och bedömning av bl.a. risk för olyckor och skador i arbetsmiljön. Arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsbelastning vid olika arbetsmoment fotodokumenterades och bedömdes.

Både enkätstudien och intervjuerna visade att nästan alla hovslagare trivs med sitt arbete men också att nära hälften bedömer att arbetsmiljön i allmänhet inte är bra med dåliga klimatförhållanden, dålig belysning och svåra arbetsställningar. Två tredjedelar av hovslagarna har under det senaste året råkat ut för olycksfall; många gånger så allvarliga att de inte kunnat arbeta. Nästan samtliga har också känt av belastningsbesvär under det senaste året framförallt i rygg och i de övre extremiteterna och fler än en tredjedel hade haft så mycket besvär att de inte kunnat utföra sitt dagliga arbete.
De kvinnliga hovslagarna angav än mer ofta besvär än sina manliga kolleger vilket är alarmerande då de samtidigt också är tio år yngre. Det är därför nödvändigt att finna åtgärder som förbättrar arbetsmiljön för såväl manliga som kvinnliga hovslagare och som kan förhindra att de lämnar yrket i förtid på grund av en belastande arbetsmiljö. Allt fler kvinnor utbildar sig till hovslagare. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att kvinnors fysiska förutsättningar också beaktas i det arbetsmiljöförbättrande arbetet.

Hovslagarna själva är väl medvetna om den belastande miljö de arbetar i och angav olika strategier för att motverka skador i sitt arbete, t.ex. att hålla sig varm, begränsa antalet hästar per dag och då särskilt de tungarbetade, att anpassa redskapen till individen samt att variera mellan olika arbetsmoment vid skoning. De kvinnliga hovslagarna angav också regelbunden motion som strategi.

De allra flesta hovslagare använder skyddsutrustning mot skador eller något tekniskt hjälpmedel för att underlätta arbetet men dock inte alla. Det är därför angeläget att påpeka vikten av att använda t.ex. hörselskydd eller skyddsglasögon när så behövs samt att t.ex. justera arbetshöjden på städet och använda ”pinne” eller andra hjälpmedel vid skoning för att undvika belastningsskador.

Ett ofta förekommande problem för hovslagarna var att hantera ouppfostrade hästar. De menade att många hästägare har dålig utbildning på häst vilket ger ouppfostrade och hästar som inte är tränade för sin uppgift.
En av de mest betydande stressfaktorerna för hovslagarna var uppbundenheten och att alltid vara tillgänglig. Hovslagarna uppgav svårighet att ta sammanhängande semester, eller ledigt (mamma/pappaledigt) och att vara orolig för att bli sjuk, för att tappa kunder.

Hovslagarna efterfrågade ökad förståelse och medvetenhet från hästägare att deras arbetsmiljö är mycket viktig men även från Länsstyrelsen som skall godkänna stall skulle vara mer informerad om hovslagarnas arbetsmiljö. Hovslagarna påpekade att stallägarna är skyldiga att erbjuda en god arbetsmiljö. Samtidigt menade flera att det är svårt att ställa krav på ägarna då de i så fall lätt kan välja en annan hovslagare som inte ställer krav.

Nedan följer några goda råd som hovslagarna själva kan göra för att undvika besvär samt råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagarna.

Råd som hovslagarna angav som de själva kan göra för att undvika besvär av och i sitt arbete:
• Träna kroppen
• Gå på regelbunden massage
• Använd hjälpmedel som finns, tex. hovpinnen särskilt för bakbenen
• Pausa mellan momenten när man skor
• Justera arbetshöjden på städet
• Begränsa mängden kunder
• Sko inte för många hästar per dag
• Våga säga nej då du inte hinner
• Ta betalt så du kan lägga mer tid på varje häst

Goda råd till hästägarna för att underlätta arbetet för hovslagaren:
• Plocka in hästarna i tid från hagen
• Spola inte av benen så att de är blöta utan i stället torrborsta dem rena så blir vi inte blöta/kalla om händerna
• Håll golvet torrt där hästen skall skos
• Ta alltid in en kompis till hästen som skall skos så att den är lugn
• Börja inte plocka med kraftfoderhinkar o dyl. under skoning
• Inget spring/ in- och utsläpp under tiden
• Låt alltid hästen få gå in i en strödd box innan skoning så att den inte är ”kissnödig”
• Öva unghästarna på att lyfta och ”knacka” i fötterna. Lugna hästar = säkrare och bättre skoning
• Att ha tillräckligt med plats att sko. Många uppställningar är för korta så att man hamnar i väggen när man lyfter bakbenen på hästen.
• Ta undan alla hundar som springer runt hästarna
• Betala i tid