Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
- Status Avslutat
- Beviljade medel 1 581 000
- Projektnummer H1247140
- Ansökningsår 2012
- Slutrapport 9 november 2015
- Organisation Statens Veterinärmedicinska Anstalt
- Huvudsökande Jean-Francois Valarcher
- E-postadress jf.valarcher@sva.se
- Telefon ?
Herpesvirus typ 2 och 5 (EHV-2 och -5) har påvisats ofta hos hästar över hela världen, men det är oklart om de kan orsaka sjukdom.
I den här studien undersöktes förekomst och mängd av dessa virus under ett års tid hos tävlande travhästar. Hästarna provtogs varje månad samtidigt som deras hälsostatus undersöktes och deras prestation bedömdes. EHV-2 och -5 identifierades med hjälp av PCR analyser, genetisk information med hjälp av sekvensering.
EHV-5 och EHV-2 identifierades i 74% respektive 30% av proverna. Varken påvisande eller mängden virus kunde associeras till nedsatt prestation eller sjukdom.
Genetisk analys utfördes på ett segment av gB genen hos EHV-5 från 8 friska hästar som provtogs med ett års mellanrum, och från en häst med allvarlig lungsjukdom (EMPF). Det resulterade i klassificering av 4 genotyper. Virala stammar verkade vara stabila, men hästarna kunde vara infekterade med multipla stammar och genotyper som varierade både kvalitativt och kvantitativt över tid.
Under de första levnadsåren infekteras de flesta hästar med ekvint ? herpesvirus typ 2 och 5 (EHV -2 och -5). Dessa virus kvarstår latent hos hästen och kan aktiveras vid stress eller annan sjukdom. När de först upptäcktes ansågs de under lång tid vara harmlösa för hästarnas hälsa, men på senare år har frågan väckts om de kan orsaka låggradiga respiratoriska sjukdomar och till och med allvarliga lungförändringar. En låggradig virussjukdom hos hästar kan vara svår att påvisa och kan därmed vara en oupptäckt orsak till nedsatt prestation.
I det pågående projektet Betydelsen av lågvirulenta virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska travhästar finns preliminära resultat som pekar på att dessa herpesvirus skulle kunna sättas i samband med nedsatt prestation hos svenska travhästar. Det föreslagna delprojektet avser att utreda huruvida dessa virus kan orsaka sjukdom och nedsatt prestation hos tävlingshästar, samt utvärdera diagnostiken som sedan blir tillgänglig för hästnäringen.
Herpesvirus är kända för att efter infektion stanna kvar på olika platser i kroppen hos sin värd och vara vilande (s.k. latent infektion), för att sedan aktiveras vid olika typer av yttre stimuli som stress eller annan sjukdom. EHV typ 2 och 5 är två herpesvirus som har hittats hos friska individer men också sjuka hästar, t.ex. har EHV-5 associerats med fall av den allvarliga och kroniska lungsjukdomen equine multinodular pulmonary fibrosis (EMPF). Det saknas studier om dessa herpesvirus kan försämra prestationen vid subklinisk infektion och få diagnostiska metoder finns tillgängliga för att påvisa dem.
Det övergripande syftet i den här studien var att undersöka om den utsöndrade virusmängden av EHV-2 och EHV-5 kan relateras till sjukdom eller nedsatt prestation hos högpresterande travhästar på elitnivå och om olika genetiska varianter av EHV-5 förekommer.
Under ett års tid följde vi 63 travhästar hos fyra olika svenska proffstränare. Hästarna provtogs varje månad med både blodprov och nässvabb, samtidigt som deras prestation utvärderades med hjälp av arbetsprov och tränarnas bedömning. Hästarnas hälsostatus övervakades kontinuerligt under studietiden av veterinär. Totalt togs 663 prover under studietiden. För att undersöka förekomsten av EHV-2 och EHV-5 hos hästarna togs en ny PCR analys fram som detekterar nukleinsyra för de båda virusen i nässvabbprov. Närmare tre fjärdedelar och omkring en tredjedel av alla proven visade sig innehålla EHV-5 respektive EHV-2. Mängden virus som utsöndrades vid de olika provtagningstillfällena varierade kraftigt, men varken mängden eller påvisande av de två virusen kunde relateras till nedsatt prestation eller kliniska sjukdomssymptom hos någon av hästarna.
EHV-5 har i tidigare rapporter runt om i världen associerats med allvarlig lungsjukdom. Vårt arbete inkluderade också en fallrapport från en travhäst (ej relaterad till någon av proffstränarna), som drabbats av lungsjukdomen EMPF. Hos den hästen kunde både EHV-5 och åsneherpesvirus typ 5 (AHV-5) påvisas i lungsköljprov, lungbiopsi och i lungvävnad vid obduktion.
För att undersöka om genetiska varianter av EHV-5 förekommer inkluderades prover (nässvabb) tagna med ett års mellanrum från åtta travhästar hos en av proffstränarna samt lungprov från hästen diagnosticerad med EMPF. En del av genen som kodar för ytproteinet glykoprotein B (gB) hos EHV-5 undersöktes med hjälp av nyutvecklade sekvenseringsmetoder. Den undersökta gB genen kodar för ett protein som är essentiellt för att viruset ska kunna ta sig in värddjurets cell. Fylogenetiska analyser visade att hästarna vid samma tillfälle kunde vara infekterade med upp till tre olika stammar. Vidare kunde de olika stammarna delas in i fyra tydligt separerade genotyper (I-IV), varav två innehöll gensekvenser som inte beskrivits tidigare. De olika stammarna visade sig vara mycket stabila över tid med få mutationer. Några av hästarna hade identiska infektioner av EHV-5 över tid medan det hos andra skedde förändringar över året där både ny infektion och reduktion av stammar och genotyper kunde ses.
Både EHV-2 och EHV-5 är vanligt förekommande hos svenska travhästar, men enbart detektion från nässvabb eller hög utsöndring av dessa virus kan dock inte kopplas till sjukdomstillstånd eller nedsatt prestation.
Både EHV-5 och AHV-5 kunde påvisas i lungan hos en häst som diagnosticerats med EMPF. Genetiska analyser kunde klassificera EHV-5 från den drabbade hästen till genotyp III. Även några av de friska hästarna bar också stammar av EHV-5 från samma genotyp
De genetiska analyserna för delar av gB genen hos EHV-5 gav nya kunskaper i hur viruset agerar med sitt värddjur. Våra studier tyder på att det finns minst fyra olika genotyper av EHV-5 som alla kodar för olika aminosyra sekvenser. Detta gör att de har förutsättningar för att interagera på olika sätt med sitt värddjur. Ytterligare studier krävs för att förstå hur förekomst och spridning av de olika genotyperna kan förklara olika sjukdomstillstånd som setts i samband med dessa infektioner. Vidare är den beskrivna metoden för sekvensering av delar av gB genen hos EHV-5 användbar vid uppföljande genetiska studier av viruset.