Målet med projektet var att ta reda på effekten av täcke och klippning på hästens temperaturreglering i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks och klipps. Ett ytterligare mål var att ta reda på om hästar använder skydd under sommaren och om skyddsökandet är relaterad till vädret och/eller insektförekomst. Rid-, Islands- och travhästar studerades i samband med arbete och återhämtning. Att använda täcke efter arbete försämrade hästarnas värmeavgivning och förlängde återhämtningstiden. Duschning var ett effektivt sätt att kyla hästen efter arbete men användning av täcke i direkt anslutning motverkade denna effekt. Användning av skydd sommartid berodde huvudsakligen på insektstryck och individuella preferenser. En enkätstudie utförd i både Norge och Sverige visade att det är mycket vanligt att klippa och täcka hästar vintertid mest på grund av nederbörd, vind och kyla. Kunskaper om hästars temperaturreglering varierar mycket bland hästägare.

Målet med studien var att ta reda på effekten av täcke och klippning på hästens temperaturreglering i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks och klipps. Ett ytterligare mål var att ta reda på om hästar använder skydd under sommaren och om skyddsökandet är relaterat till vädret och/eller insektförekomst. Ökad kunskap inom detta områdena kan sedan användas för utbildningar av hästägare för att tillåta en mer objektivt bedömning gällande hästens behov av täcke (klippning) och skydd.

Inverkan av klippning och täckning på återhämtning efter träning
Här undersöktes ridhästars, islandshästars och travhästars fysiologiska reaktion på användning av täcke, klippning och duschning. Rektal- och hudtemperatur, och andnings- och hjärtfrekvens mättes innan (i box), under (på rid- eller travbanan) och en timme efter (i box) att de genomfört ett standardiserat arbetspass. Hästarna testades med: intakt päls (oklippt); oklippt och försedd med täcke direkt efter träning; halvklippt och helklippt med eller utan täcke; när hästen duschades; duschades och täcktes eller varken duschades eller täcktes.
Resultaten visade på att täcke i direkt anslutning efter arbete försämrade hästens värmeavgivning till omgivningen och hudtemperaturen var därför förhöjd, oavsett om hästen var oklippt eller klippt. Duschningen kylde snabbt ner hästens hudtemperatur men användning av täcke i direkt anslutning hade en motverkande effekt. Klippning påverkade återhämtning hos islandshästar mer än vad täckning gjorde (oklippta hästar hade en högre hudtemperatur och andningsfrekvens). Inga skillnader uppmättes i de andra mätparametrarna.

Individuellt hållna hästars användning av sol/vindskydd under sommaren
Här undersöktes hästars användning av skydd. Ridhästar har hållits ensamma i paddock med tillgång till olika vindskydd: skydd med tak, stängda sidor med vindnät samt täckt baksida; öppet skydd med bara tak; skydd med tak och stängd baksida; skydd med bara väggarna utan tak. Hästarnas skyddsanvändning och försvarsbeteende gentemot insekter registrerades, deras rektal- och hudtemperatur mättes samt väderförhållanden och insektaktivität.
Nästan alla hästar använde skydden och föredrog skydd med tak och täckta sidorna. Ju lägre vindhastighet, desto mer insekter och desto större var sannolikheten att hästarna vistades inne i skyddet. Det stängda skyddet med tre sidorna täckt verkade minska insektsangreppen mest då färre försvarsbeteendet mot insekter registrerades än hos hästar som stod utanför. Ingen förändring mättes i rektal- och hudtemperatur vilket tyder på att hästar klarar av svensk sommartemparturer bra som var i genomsnitt inte högre än 25°C.

Klippnings- och täckningsrutiner hos hästägare i Sverige och Norge
En enkätundersökning publicerades online i Sverige och Norge. Enkäten bestod av frågor t.ex. om täcke används inomhus, under vilka väderförhållanden täcke läggs på utomhus, i vilken utsträckning hästar klipps. Dessutom fanns frågor kring hästhållningen, respondenternas bakgrund.
Enkäten (studie 3) besvarades av över 7000 personer varav de flesta använde täcke både utomhus (Sverige 91%, Norge 84%) och inomhus (Sverige 74%, Norge 59%). Hästarna täckades mest vid nederbörd och kyla, och vid transport under vintern. I genomsnitt hade 69% av de svarande i Sverige hästar som klipptes (Norge 65 %) vilket gjordes framförallt på grund av att hästen skulle torka snabbare efter träning.

Slutsatser
För att kunna utöka hästens välfärd kan följande aspekter beaktas:
• Använd täcke enbart när det verkligen behövs för att undvika överhettning, hudproblem, skavsår och andra möjliger skador
• Erbjuda mer grovfoder och se till att det finns skydd som alternativ till täcke under vintern
• Låt hästen varva ner innan täcke läggs på efter träning annars försämras värmeavgivning
• Duschning efter träning är effektiv men använd inte täcke direkt
• Klippta hästar har lättare att göra sig av med överskottsvärme när de presterar på maxnivå
• Erbjud uppbyggt skydd på sommaren eller håll hästar inomhus vid högt insektstrygg