Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och bedöma effekten av olika sorters återkoppling. välfärdsbedömningar utfördes av 365 hästar i 21 stall. I nästa fas delades stallen in i två grupper som fick olika mängd återkoppling, bakgrundsinformation och stöd. Bedömningarna repeterades efter sex månader. Inga signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i någon av de två grupperna. Detta kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna.
Ett frågeformulär till svenska hästhållare som ej deltagit i projektet lades ut på bl.a. Hästverige.se. Frågorna utforskade informationskällor och motiverande faktorer till beslut kring hästvälfärd och bidrog till utvecklandet av en databas/hemsida där hästhållare får kan ta del av sina resultat från mätningarna samt få bakgrundsinformation som hjälper dem att fatta beslut kring förbättring av hästvälfärden.

Projektet utvecklar ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömning till hästägarna. Protokollet för bedömning innefattar djur- och resursbaserade mått och inkluderar hälsa, omgivning, beteende, utfodring och användning. Systemet med återkoppling utformas för att ge hästägare lättillgänglig information baserad på vetenskap. Det inkluderar resultat från mätningarna, bakgrundsinformation och råd om välfärd. Utformning av återkopplande information kommer att baseras på önskemål från branschen, vilket ger en användbar slutprodukt. Hälften av hästägarna får enbart resultat utan förklaring medan den andra halvan får resultat, bakgrundsinformation, förslag på strategier för förbättring och information om riktlinjer. Dessa typer av återkoppling kommer att utvärderas och jämföras. Genom att inkludera bedömning, kunskapsbaserad rådgivning och återkoppling till resultat ger systemet hästägaren möjlighet att fatta välgrundade beslut som kommer att bidra till en bättre hästvälfärd.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och att bedöma effekten av olika sorters återkoppling. Studierna inleddes med en period av fältförsök som pågick januari-mars 2014 där välfärdsbedömningar utfördes på 365 individuella hästar i 21 stall. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett tidigare utvecklat bedömningsprotokoll för hästvälfärd i linje med Welfare Quality® (Viksten et al. 2017). Inkluderat i studien var att genom frågeformulär undersöka hur de som var ansvariga för hästhållningen i stallen skulle föredra att få återkoppling på resultaten ifrån bedömningarna.
I den andra fasen i studien delades de 21 stallen slumpvis in i två grupper om 10 resp. 11 stall, grupperna innehöll ungefär samma antal hästar och en jämn fördelning av verksamhetstyp (ridskola, inackorderingsstall etc.). Stallen fick inte reda på vilken grupp de tillhörde och var anonyma för varandra. Den ena gruppen kallades Låg Feedback (LF) och fick en mindre mängd återkoppling; stallen i LF fick sina resultat från välfärdsmätningarna i form av ett Excel dokument där poängen för varje mätpunkt redovisades ihop med en kort förklaring av vad poängen representerade. Den andra gruppen kallades Hög Feedback (HF) och fick betydligt mer återkoppling och stöd; stallen i HF fick samma Excel dokument men utöver det kopior på varje enskild hästs protokoll, mer bakgrundsinformation om varje mätpunkt och dess relevans ur hästvälfärdssynpunkt (inkl. vetenskapliga referenser), medeltal för alla stall i studien och hur de låg till i jämförelse. De fick även uppföljande samtal, mail och vid önskemål ett möte med Sofie Viksten (som hade utvecklat bedömningsprotokollet och utfört bedömningarna). Sex månader efter den första bedömningen och återkopplingen så bedömdes stallen och hästarna igen. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i varken LF- och HF-gruppen. De små förändringarna kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna och ett längre intervall kan vara nödvändigt för att ge signifikanta förändringar. Det kan även krävas mer individuellt skräddarsydd feedback för att ge större förändringar i hästvälfärden. Det går heller inte att bortse ifrån att de människor som deltog i studien är en del av ett större socialt och ekonomiskt sammanhang som kan ha påverkat deras möjligheter och vilja att förändra rådande förhållanden.
Den sista fasen inleddes under 2014 och i september samma år lades ett frågeformulär (liknande det som gavs till deltagande stall) ut till svenska hästhållare, som ej deltagit i projektet, på Hästverige, Hippson, Twitter och Facebook. Frågorna omfattade välfärdsmätningar, hästhållarnas utbildning, bakgrund med hästar, hur de skulle vilja få information från mätningar m.m. Resultaten visade att det finns ett behov och efterfrågan för vetenskapligt grundad rådgivning och information utifrån systematiska välfärdsbedömningar. Resultaten från frågeformulären samt analyser av resultat från LF och HF låg till grund för utformning av en hemsida/databas där hästhållare kan ta del av sina resultat från mätningar samt få bakgrundsinformation och länkar till relaterad forskning som hjälper dem att fatta informerade beslut kring ändringar i hästvälfärd.
De studierna visar att det fanns välfärdsproblem i de flesta stall, men att dessa varierar mellan stall och förekommer trots välutbildad och erfaren personal. Många som svarade på frågeformuläret uppgav att de gärna ville jämföra sig med andra stall. Denna typ av jämförelse gentemot andra stall och även emot forskningsresultat (ideala värden på ex. hull och andra mått) skulle även kunna möjliggöra ett certifieringssystem utifrån bedömningsresultaten. Certifiering i hästvälfärd skulle ha potential att användas i exempelvis marknadsföring av verksamheter och även gentemot ex. försäkringsbolag för att få ned kostnaden för premier.