Nervsjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst (acquired equine polyneuropathy, AEP) förekommer i Norge, Sverige och Finland sedan 1990-talet. Målet för studien var att studera kliniska fynd, patologi, epidemiologi samt foderhygien vid AEP. 136 utbrott av AEP i Sverige och Norge registrerades 1995-2012., med övervikt i Oslotrakten, Rogaland samt Mälardalen och främst mellan januari till maj. Spatiotemporala samband kunde påvisas. Prevalensen var 27% och falldödligheten 29%. Överlevande tillfrisknade efter en mediantid av 7 månader. Överkotning var ett typiskt symptom, i vissa fall progredierande till oförmåga att resa sig. Unga hästar drabbades oftare. Både friska och insjuknade hästar hade ätit hösilage, ofta med nedsatt kvalitet. Myelin- och axonskador samt inflammation sågs i perifera nerver. Projektet har gett ny information om utbredning, historik, förlopp, patologi samt prognos till veterinärer och hästägare om en sjukdom som inte förut varit beskriven i litteraturen.

Om dina hästar en efter en börjar ”tappa bakben”, bli snubbliga och kota över så att de får sår på benen, så kan det vara den obehagliga nervsjukdomen polyneuropati (”acquired equine polyneuropathy”, AEP). Särskilt om det är januari till maj, då 91% av alla utbrott inträffar under dessa månader. Sjukdomen är vanligast i Norge, därefter Sverige. Sjukdomen har även förekommit i Finland, men inte i andra länder såvitt känt.

Vi har kartlagt sjukdomen i ett flerårigt projekt. Utbrotten ansamlas under vissa perioder i vissa regioner. Osloregionen och Rogaland i Norge samt Mälardalen i Sverige har haft flest fall genom åren. Norge har haft 88% av utbrotten, trots att Sverige har tre gånger fler hästar. Undersökningen baserade sig på alla 136 utbrott av sjukdomen i Sverige och Norge som är kända fram till 2012, sedan första fallet 1995.

Drabbar alla sorters hästar

Polyneuropati är en allvarlig sjukdom som angrep i genomsnitt en tredjedel av hästarna i 13 drabbade stall som vi undersökte närmare. De drabbade hästarna var av många olika raser och användningsområden som dressyr, hoppning, trav, distans, eller avel. De hölls både på stall och lösdrift. Unga hästar blev oftare sjuka, även om alla åldrar drabbades. Inga särskilda skötselåtgärder kunde kopplas till sjukdomen. Hästarna kotar över särskilt lätt om de går på en liten cirkel, bromsar in snabbt från trav, eller när de blir stressade. Hästar som är gravt påverkade kan ramla omkull och ha svårt att resa sig igen. Man kan därför bli tvungen att avliva en sådan häst. En tredjedel av de sjuka hästarna i studien fick avlivas, men resten uppnådde full funktion igen efter i genomsnitt 7 månader.

Nedbrytning av benens nerver

Nervskador fanns på de perifera nerverna till både fram- och bakben vid obduktion. Nerverna innehöll färre nervfibrer än normalt. Tecken på nedbrytning sågs både i själva nervfibern, axonet, och i de isolerande myelinskidorna. I cellerna som bildar myelin fanns förändringar som verkar vara typiska för just denna sjukdom. Inflammation sågs runt och i nervfibrerna.

Hösilage är misstänkt

Vår teori idag är att polyneuropati (AEP) kan utlösas av en exponering för ett toxin (gift) som hästarna får i sig via hösilaget, och att det tar en viss tid innan kliniska symptom ses hos hästen. Både friska och insjuknade hästar på de drabbade gårdarna hade ätit inplastat vallfoder, hösilage. På två gårdar där man haft olika foderpartier, insjuknade bara hästar som ätit av ett visst foderparti. De flesta foderprov som undersöktes från drabbade gårdar hade anmärkning på lukten och utseendet. De hade dock inte mer växt av mögel, jäst eller enterobakterier än foder från gårdar utan insjuknade hästar. Vi kunde inte heller finna kända nervgifter från mögel i proverna. Men det kan finnas toxiner som vi ännu inte känner till.

Lång konvalescens

Våra råd till hästägare som drabbas av polyneuropati (AEP) är att hästen behöver vila ordentligt under flera månader. Eftersom grovfodret kan misstänkas, är det lämpligt att byta ut det mot ett annat foder. Ingen specifik behandling finns. Prognosen för tillfrisknande är osäker, åtminstone tills att man ser att hästen inte har förvärrat sina symptom allvarligt under den första månaden.

Detta forskningsprojekt har gett ny information till veterinärer, hästägare och rådgivare om en sjukdom som inte har varit beskriven i litteraturen tidigare. Vi har nu kunnat ge en bra bild av utbredning, mönster, historik, symptom, förlopp, obduktionsfynd samt prognos för överlevnad och tillfrisknande vid AEP. I våra pågående forskningsstudier kommer vi att gå djupare in på vad som händer i kroppen hos hästar som drabbas av denna form av polyneuropati, för att på så sätt försöka hitta orsaken till sjukdomen.