Projektet syftade till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämförde två grupper av ridskolor – de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Lösdrift som inhysningssystem har stor potential att ge en god hästvälfärd, men har kritiserats på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet. Vi har besökt och studerat 16 ridskolor, hälften med lösdrift och hälften med box/spilta. Våra huvudfynd är att ridskolehästar generellt har en god välfärd, om än högt hull. Välfärden är något bättre för hästarna i lösdrift. För eleverna verkar ridskolemiljön vara säker, men något säkrare på ridskolor med hästarna i lösdrift. Arbetsmiljön är något bättre vid lösdrift och preliminära data tyder på att kostnaderna är betydligt lägre.

Detta treåriga projekt syftar till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämför två grupper av ridskolor – de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att våra grundläggande värderingar starkt påverkar de val vi gör i livet och hur vi ser på olika företeelser, till exempel hästar. Med ökad kunskap om hästar håller attityden till dem på att sakta förändras och detta borde avspeglas i valen av inhysning. Ridskolor påverkar en stor mängd ungdomar, främst flickor, både positivt och möjligen även negativt beroende på ridskolornas kvalitet. Lösdrift som inhysningssystem har visserligen stor potential för att medge en god hästvälfärd, men kritiseras också på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet, och dessa faktorer behöver undersökas eftersom kunskapsläget här i viss mån är lågt.

I Sverige finns ca 500 ridskolor och ridning är den näst största sporten. Ridskolorna är viktiga lärandemiljöer för många barn och ungdomar och en trend nu är att fler ridskolor håller sina hästar i lösdrift i stället för traditionell inhysning av hästarna i box/spilta med hagvistelse dagtid.
I den här studien ville vi undersöka de etiska argumenten för det ena eller andra inhysningssystemet. Vi undersökte även hästvälfärden, elevernas säkerhet, personalens arbetsmiljö och ridskolornas kunskapssyn och pedagogik.
Metod
Metoderna vi använde var en kombination mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi besökte 16 ridskolor, 8 med lösdrift och 8 med box/spilta. De verksamhetsansvariga djupintervjuades. Hästarnas beteende studerades vid vistelse i lösdrift/hage, när de gjordes iordning inför lektion samt under ridlektionerna. De veterinärundersöktes, skaderisker, hull och utfodring kartlades.
Resultat
Etiska argument kring hästvälfärden vägde tyngst på de ridskolor som höll hästarna i lösdrift, medan elevernas säkerhet och hästarnas hull var de starkaste argumenten för box/spilta. Samtidigt visade våra kvantitativa data att riskerna för elever snarast var lägre på ridskolor med lösdrift. Det var till exempel större risk att bli biten vid sadling på ridskolor med box/spilta jämfört med lösdrift. Hästarna som hölls i box/spilta sprang, bockade och stegrade betydligt mer i hagen, vilket kan vara en säkerhetsrisk när de ska tas in och släppas ut av personal eller elever.
Även om skillnaderna i aggressivitet inte skiljde sig statistiskt mellan inhysningssystemen var det genomgående vanligare med aggressiva beteenden hos hästarna som hölls i box/spilta än hos hästarna i lösdrift. Samtidigt var positiva beteenden, som frustande, lika vanliga oavsett inhysningssystem.
Hästvälfärden var generellt god, men något bättre på ridskolorna med lösdrift där hästarna hade mindre kolik och tenderade att ha färre skador. Hästarnas hull var något högre än vad som är hälsosamt.
Diskussion
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder var mycket lyckad. Vi vet både hur man tänker kring hästhållning och undervisning och hur man faktiskt gör i praktiken.
Farhågorna kring riskerna för elever och kanske även personal när hästarna hålls i lösdrift verkar inte vara verkliga risker, snarare tvärt om. Det fanns också farhågor kring att hästarna skulle bli tjocka om de hölls i lösdrift. Denna farhåga stämde inte men tyvärr var det så att hästarna var ganska tjocka oavsett inhysningssystem, vilket dels är en hälsorisk men även är kopplad en onödig ekonomisk utgift.
Arbetsmiljön på ridskolor är sedan tidigare känd för att vara mycket krävande, för att inte säga skadlig. I vår studie fann vi att arbetsmiljön underlättades av att hästarna hölls i lösdrift samtidigt som kostnaderna för ridskolorna minskade. Här krävs en viss mekanisering, ex. traktorer eller lastmaskiner, uppvärmt vatten och andra tekniska lösningar för att arbetet ska fungera.
Ett bifynd var att ridskolornas relation till kommunerna varierade. Ridskolorna gör en viktig samhällsinsats och kommunernas satsning på verksamheten är etisk fråga. Kommunernas satsning måste vara tillräcklig så att en god hästvälfärd och en god arbetsmiljö kan uppnås och inte som i vissa fall begränsad till mindre bidrag som gör verksamheten beroende av gamla undermåliga lokaler och huvudsakligen ideellt, men samtidigt fysiskt mycket krävande, arbete.
Slutsatser
• Hästvälfärd anges som det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet är det starkaste argumentet som ges för box/spilta.
• Den pedagogiska grundsynen verkar inte ha något samband med inhysningssystem
• Ridskolor säkra för eleverna och lösdriftridskolor är något säkrare
• Hästarna har en god välfärd generellt men hästarna i lösdrift har en bättre välfärd på grund av mindre kolik och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
• Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt