Många ridhästar som tränas och tävlas rör sig asymmetriskt och vi vet inte om det beror på smärta och kan vara orsakat av träning eller om de kan vara en medfödd variation. Vi behöver därför mer kunskap om rörelseasymmetrier i olika hästpopulationer. Detta projekt syftade till att initiera tre långtidsstudier där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studeras hos rid- och travhästar. Förekomsten och grad av asymmetrier hos unghästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå har också studeras. Även hur rörelsemönstret varierar från vecka till vecka studerades. Vi har visat att asymmetrierna är mycket vanliga och finns tidigt i hästarnas atletiska karriär och att de sannolikt kommer att varierar över tid inom samma individ. Även hos ridhästar på elitnivå är rörelseasymmetrier vanliga och förhindrar inte hästarna från att prestera på hög nivå. Den stora utmaningen är att identifiera när en asymmetri är orsakad av smärta och ett tidigt tecken på ortopedisk sjukdom.

Det har visat sig att många hästar som tränar och tävlar rör sig med ett asymmetriskt rörelsemönster. Vi vet inte om dessa är smärtutlösta och orsakade av träningen eller om de kan vara en naturlig variation. Projektet syftar till att initiera tre kohortstudier där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studeras hos rid- och travhästar. Prevalensen och grad av asymmetrier hos unghästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå kommer att studeras. Hur symmetrin påverkas av de olika faserna i skoningsperioden kommer också att studeras då detta är viktig kunskap vid en hältutredning om man bör ta hänsyn till skoningsintervallet. Projektet kan ge oss viktig kunskap om när asymmetrierna uppstår samt hur de utvecklas över tid. Om hästar kan ha en lindrig asymmetri som inte förändras över tid med olika typer av träning kan det indikera att det rör sig mer om en naturlig variation än en hälta. Studien kan ge oss viktig bakgrundsinformation för framtida träningsstudier.

När en häst får en ortopedisk skada blir den ofta halt och förändrar sitt rörelsemönster för att avlasta det smärtande området. Man kan då se en asymmetri i rörelsemönstret och med ny teknik kan vi objektivt mäta denna vid t.ex. en hältutredning. I en studie av 222 ridhästar som tränades och tävlades såg vi att många rörde sig asymmetriskt, i samma storleksordning som hästar med lindriga hältor. Frågan är om dessa asymmetrier beror på smärta/ortopediska problem som kan vara orsakat av träning eller om de kan vara en medfödd biologisk variation. Vi behövde därför mer kunskap om förekomst av rörelseasymmetrier i olika hästpopulationer, hur de varierar över tid och påverkas av ökad mängd träning. Långsiktigt vill vi även kunna identifiera riskfaktorer för att ortopediska skador uppstår.
Detta projekt syftade till att initiera tre långtidsstudier, med över 100 hästar i vardera grupp, där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studerades hos unga rid- och travhästar samt en grupp av äldre ridhästar i träning. En noggrann klinisk undersökning samt rörelseanalyser på rakt samt böjt spår/körning genomfördes var tredje månad i två års tid. Förekomsten och grad av rörelseasymmetrier hos unga rid- och travhästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå studerades också. Även hur rörelsemönstret varierar från vecka till vecka eller under olika faser i skoningsperioden studerades.
Resultatet från projektet visade att rörelseasymmetrier är mycket vanliga och sågs hos 88% av de unga travhästarna och hos 73% av de unga ridhästarna och finns tidigt i hästarnas atletiska karriär innan träningen initierats. Ingen av de unga ridhästarna rörde sig helt symmetriskt genom hela studiens gång. Även hos elitpresterande ridhästar var asymmetrier vanligt och sågs hos 77% av hästarna och verkar inte förhindrar hästarna från att prestera på hög nivå, men vi vet fortfarande inte om de är orsakade av smärta. När vi tittade på hur asymmetrierna varierade från vecka till vecka såg vi stor variation men var hästen befann sig i skoningsperioden påverkade inte graden av asymmetri. När vi jämförde rörelsemönstret när de unga travhästarna travades för hand med när de kördes såg vi att hos 20% av hästarna bytte asymmetrierna ben. Om det beror på en ökad hastighet, skillnader i underlag eller den extra vikten att dra en sulky kan vi inte svara på. Detta är viktig information om man ska hältutreda en travhäst då det kan vara viktigt att både se den för hand och när den körs.
I gruppen av unga ridhästar var de hästar med störst asymmetrier i början av studien inte mer asymmetriska än övriga hästar i slutet av studien, efter två års tid av träning. Därför borde det inte lönar sig att selektera de hästar med mest symmetriska rörelsemönster initialt för att minska risken för ortopediska problem i framtiden.
Då graden av rörelseasymmetrier hos de förväntat friska hästarna som studerades i detta projekt överlappar mycket med den grad av asymmetrier som ses hos halta hästar med ortopediska problem väcker det frågan om vilka hästar som har asymmetrier som är orsakade av smärta? Det är därför oerhört viktigt att man vid en hältutredning försöker verifiera den kliniska betydelsen av rörelseasymmetrierna och ta reda på om de är smärtutlösta med t.ex. bedövningar. Även framtida metoder för att effektivt smärtlindra hästar skulle vara användbart för att utvärdera betydelsen av en rörelseasymmetri hos den enskilda hästen.
Genom att regelbundet följa rörelsemönstret på hästar över tid så kan man upptäcka förändringar i rörelsemönstret som kan vara tidiga tecken på att en skada uppstått. Det är i dagsläget svårt att hitta absoluta gränsvärden för när en asymmetri är betydelsefull och orsakad av smärta för den enskilda individen då antalet hästar med rörelseasymmetrier är mycket stort.