Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

  • Status Avslutat
  • Beviljade medel 115 000
  • Projektnummer H-16-47-194
  • Ansökningsår 2016
  • Slutrapport 15 maj 2018
  • Organisation Sveriges Lantbruksuniversitet
  • Huvudsökande Anna Jansson (Sverige)
  • E-postadress anna.jansson@slu.se
  • Telefon 018672106
  • Medsökande null null
  • Medsökande 2 Malin Connysson
  • E-postadress malin.connysson@wangen.se

De flesta hästar i Sverige är uppstallade i individuella boxar i traditionella stall. Boxhållning minskar möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Hästhållningssystem där hästarna kan gå fritt har blivit mer populära men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. Den här studien visar att hålla hästar i ett system där de kan röra sig fritt i grupp liten effekt på återhämtningen men de skillnader som fanns indikerar att denna typ av hästhållning kan vara positiv för återhämtning. Under återhämtningen efter lopp var hästarnas behov att använda fettvävnad för sin energiförsörjning litet i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av ett större foderintag i grupphästhållningen. Detta är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar

Syftet med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem som hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls traditionellt, individuellt i box större delen av dygnet. Studien har genomförts på Wången under våren 2015 och alla prover och data har samlats in. Det saknas dock medel för att analysera blodplasmaproverna. Studien gjordes som en crossover studie med 8 hästar i två olika uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, urea), dehydreringsgrad (TPP) och muskelcellsskada (ASAT, CK). Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd.

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Jansson A., Connysson M. och Rhodin M.

Bakgrund
De flesta hästar står idag uppstallade en och en i stallar med boxar eller spiltor, precis som de har gjort de senaste hundra åren. Uppstallning i box begränsar självklart hästens rörelseförmåga. Det är allmänt känt att många hästar i konventionell boxhållning måste ha bandagerade ben under natten för att inte svullna i och upplevas som ”stela” i sina rörelser. Att bandagera benen är alltså ett sätt att åtgärda ett problem som egentligen beror på dålig cirkulation till följd av hästhållningen. Individuell boxhållning minskar också möjligheten till social kontakt med andra hästar och ofta också hästens möjligheter till ett aktivt födosöksbeteende större delen av dygnet. En orsak till att nyare hästhållningssystem inte är vanligare kan vara att många i hästbranschen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt system men det finns också en rädsla för att ett för hästen friare hållningssystem skulle kunna påverka prestationen negativt. Ett sätt att mäta detta är att studera återhämtningen efter tävling eftersom återhämtning begränsar när hästen kan tränas och tävlas igen.

Projektets syfte och hypotes
Syftet med den här studien är att studera om hästars återhämtning efter tävling skiljer sig åt beroende på vilken uppstallningsform som används (enhästbox eller aktiv grupphästhållning). Hypotesen är att hästar har lindrigare påverkan på rörelseapparaten efter fysisk ansträngning och återhämtar sig snabbare om de hålls i aktiv grupphästhållning jämfört med om de hålls i ett traditionellt boxstall.

Material och metod

Hästar och design
Totalt ingick åtta tränande varmblodiga travhästar i studien. Studien gjordes i en crossover design med 21 dagar på varje behandling. Behandlingen bestod av att hästen hölls antingen i aktiv grupphästhållning eller i en enhästbox på Travskolan Wången utanför Östersund.

Vid två tillfällen per behandling transporterades hästarna till Östersundstravet där de genomförde en prestation designat för att likna tävling. Hästarna vägdes och blodprov togs vid vila, direkt efter lopp och sedan under återhämtningen fram till 48 timmar efter loppet. Dessa blodprov analyserades för laktat, NEFA, urea, AST och CK.

För att bedöma effekterna av uppstallningen gjordes också objektiva rörelseanalysmätningar (Lameness Locator), tryckömheten mättes med algometer och svullnaden runt leder mättes med skjutmått och måttband fram till 72 timmar efter loppet.
Resultat och diskussion

De olika uppstallningssystemen påverkade inte återhämtningen av laktat, urea, AST, CK, rörelse asymmetrier, tryckömhet eller hjärtfrekvens. Då hästarna hade återhämtat sig 20-44 timmar efter loppet hade de lägre plasma NEFA då de stod i den aktiva grupphästhållningen än då de stod i boxuppstallningen. Detta tyder på att hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi var mindre i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av att hästarna hade ett större frivilligt foderintag i den aktiva hästhållningen, 12 kg hösilage/häst/dag, än i boxuppstallningen då de åt i genomsnitt 10 kg hösilage/häst/dag. Ett högre frivilligt foderintag är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Den aktiva hästhållningen resulterade också i att hästarnas bakkotor var mindre svullna under återhämtning men betydelsen av detta är oklar.

Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar.

Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.