Algometri används inom mänsklig sjukvård för att mäta smärttrösklar vid tryck i hud och mjukvävnad med en så kallad algometer. Anna Bergh, veterinär och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som också har varit yrkesverksam som sjukgymnast såg en möjlighet att använda algometri på hästar.

I studien, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, ingick 24 friska hästar som registrerades på 10 punkter längs musklerna i nacken och ryggen med algometern. Därefter fick sju hästar injektioner med ett penicillinpreparat i nackmusklerna, två gånger dagligen under en femdagarsperiod, i syfte att framkalla smärta. Som Anna Bergh förutsett blev de hästar som injicerats med penicillin känsligare för smärta.

Precis som hos människor verkar det som om hästars smärttröskel också är individuell, i den mening att en grupp friska hästar sinsemellan kan ha olika värden. Det innebär att man inte bör jämföra olika individers värden, en häst med relativt lågt värde behöver inte ha ondare än en med relativt högt värde. Men om man mäter ett lågt värde på en häst som tidigare legat högt indikerar det en smärtsam process. Därför bör algometern användas för att följa en och samma individ, säger Anna Bergh.

Utvärdering av rehabiliteringsprodukter

Det finns en mängd produkter på hästmarknaden som påstås påverka hästens välbefinnande. Produkter med statiska magneter är en metod som används i syfte att öka hästens blodcirkulation. Magneterna sägs behandla mjukdelsskador och lindra smärta, men det finns inte något vetenskapligt stöd för att de skulle ha effekt.

Anna Berghs kollega Anna Edner blev kontaktad av ett företag som ville testa sitt magnettäcke. Med hjälp av algometrin genomförde de ett test av täckets påstådda positiva effekt. De delade in åtta hästar i två grupper, den ena gruppen fick täcket med aktiva statiska magneter och den andra gruppen fick ett identiskt täcke men med avmagnetiserade magneter. Hästarnas blodflöde i muskel, beteende och grad av muskelömhet mättes under 30 minuter innan täcket sattes på, under en timme då täcket var på hästen och sedan 30 minuter efter det att täcket tagits av. Nästa dag upprepades försöket med samma hästar, men med den andra sortens täcke.

Resultatet visade att täcket med aktiva statiska magneter vare sig hade någon lugnande effekt eller fick hästarna att slappna av under tiden de hade täcket på sig, säger Anna Bergh. Däremot uppmättes en skillnad i hudtemperatur, hästarna blev något varmare. Men temperaturhöjningen var lika stor med det andra täcket, det med avmagnetiserade magneter.

Anna Bergh vill rikta en stor eloge till företaget som ville testa täcket och önskar att fler företag gör samma sak innan de går ut på marknaden med sina produkter. Härnäst hoppas hon kunna studera kiropraktisk smärtlindrande effekt eftersom metoden används av många.

Projekt H0647169: ”Rehabilitering och utvärdering av smärta hos sporthästar”