Vad krävs för att bli en lyckosam och lönsam entreprenör med fokus på hästnäringen? Ålder är en viktig faktor. Generellt sett lyckas yngre entreprenörer bättre än äldre. Att hitta rätt storlek på verksamheten är en annan viktig faktor, eftersom effektiviteten påverkas av tillgängliga resurser och hur de kommer till användning. En tredje viktig faktor är gårdens läge, då kunders köpkraft och betalningsvilja ökar ju närmare en stad gården ligger.

I takt med att gårdars inkomster från traditionell jordbruksverksamhet stagnerar ökar lantbrukares behov att hitta alternativa inkomstkällor. Ett sätt att diversifiera ett lantbruk är att erbjuda produkter och tjänster till hästägare.

– För gårdar med betesmark och befintliga ekonomibyggnader kan hästar vara ett realistiskt alternativ för att bredda verksamheten, säger Leif Jarle Asheim som genomfört studien, som finansierats av Stiftelsen Hästforskning, i samarbete med Yves Surry och Hans Andersson, båda professorer vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

LOKALSAMHÄLLET GYNNAS

Ridskola, uppfödning, träning och stallplatsuthyrning är alla exempel på verksamheter som kan påverka lokalsamhället positivt ur ekonomisk synvinkel. I vilka regioner i landet är då hästnäringens ekonomiska avtryck i lokalsamhället störst? Inte nödvändigtvis i regioner där det finns mycket hästar per invånare, som på Gotland till exempel. Istället är det i tättbefolkade regioner som Stockholm, Skåne och Västra Götaland som hästnäringen är mest integrerad i den lokala ekonomin.

Hästnäringens framtida utveckling styrs av ett flertal faktorer. Generellt förväntas hästnäringen utvecklas på samma sätt som Sveriges ekonomi; det vill säga en god ekonomisk utveckling stärker hästnäringen och en sämre ekonomisk utveckling hämmar hästnäringen. Större befolkningstillväxt i städer kontra landsbygd i kombination med att lönenivåerna växer snabbare i närheten av och i storstadsområden, förväntas leda till att hästnäringen växer snabbare i stadsnära områden än på landsbygden.

FRITID OCH KÖPKRAFT

Att medelåldern bland boende på landsbygden blir högre samtidigt som medelåldern bland boende i städerna blir lägre väntas förstärka hästnäringens tillväxt i stadsnära områden ytterligare. Hård konkurrens om stadsnära mark, dyrare stallplatser och högre kostnader för att hantera stallgödsel förväntas däremot kunna hämma hästnäringens tillväxt i stadsnära områden.

– Hästnäringens fortsatta tillgång till kapital för investeringar, individer med tillräckligt mycket fritid och köpkraft samt förmåga att konkurrera om utövares fritid antas också påverka utvecklingen, avslutar Leif-Jarle Asheim.

Projekt H0947227: ”Tillväxtpotentialer i den norska och svenska hästsektorn ur ett nationellt och regionalt perspektiv”