Polyneuropati, en sjukdom där flera nerver påverkas, får hästar att plötsligt ”tappa bakben”, bli snubbliga och kota över. Symptomen dyker upp utan förvarning och det är svårt att ställa rätt diagnos. Ofta drabbas flera hästar i samma stall och en tredjedel av hästarna som insjuknat måste avlivas. ”Nu vet vi mer om denna mystiska nervsjukdom som kan drabba hästar av alla raser och i alla åldrar”, berättar Gittan Gröndahl, statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Polyneuropati förekommer bland hästar i Norge, Sverige och Finland. Det är en allvarlig nervsjukdom som ger hästen försämrad muskelfunktion och problem med motoriken. En forskargrupp från SVA,

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norges veterinärhögskola har systematiskt beskrivit sjukdomen i ett projekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning. I projektet kartlades 136 kända utbrott av sjukdomen i Sverige och Norge mellan 1995 och 2012, och en mer ingående studie gjordes på 13 av dessa gårdar. Studien har gett ny värdefull information om utbredning, historik, förlopp samt prognos för en sjukdom som hittills varit väldigt lite dokumenterad.

NEDSATT RÖRELSEFÖRMÅGA

Forskarna beskriver karaktäristiska skador och nedbrytning av hästens nervtrådar och nervskidor. Detta gör att hästarna får nedsatt förmåga att styra sina rörelser. Ett typiskt symptom är överkotning, att benet viker sig så att hästen trampar ned på framsidan av benet när hoven ska sättas ned. De drabbade hästarna var av många olika raser och användes inom bl.a. dressyr, hoppning, trav och avel. Även om alla åldrar drabbades, blev unga hästar oftare sjuka. Nästan en tredjedel av hästarna insjuknade på de drabbade gårdarna.

– Risken att hästar i just ditt stall blir sjuka är ändå inte väldigt stor. Det är trots allt en ovanlig sjukdom, berättar Gittan Gröndahl. Men det är ändå troligen den vanligaste sjukdomen i det perifera nervsystemet på nordiska hästar idag. De flesta insjuknade hästarna har befunnit sig i Norge. Allra vanligast har sjukdomen varit i Oslotrakten och Rogaland i Norge, och i Mälardalen i Sverige. Vad det beror på vet vi inte.

Från att den första hästen visat symptom till att det sista fallet dök upp på en gård, gick det mellan tre och hundra dagar.

– Att ställa diagnosen är tyvärr inte så lätt. Speciellt svårt är det i lindriga fall och symptomen kan börja smygande. Dessutom finns inget blodprov som kan bekräfta diagnosen. Många veterinärer har ännu inte heller hört talas om sjukdomen eller sett en häst med polyneuropati, vilket kan göra att de missar rätt diagnos.

OKÄND UPPKOMST

Fynden i studien tyder på att orsaken till sjukdomen kan vara ett giftigt ämne, kanske i kombination med att immunsystemet reagerar. Ingen smitta har påvisats. Utbrotten förekommer främst under januari till maj vilket gjorde att forskarna misstänker att något i hösilage skulle kunna orsaka sjukdomen. Men inga slutsatser om det kunde göras från analyser av bakterier, mögel och mögelgifter i grovfoderprover, även om det fanns anmärkningar på lukten och utseendet.

– Vi släpper inte tanken att grovfodret kan vara av betydelse. Sjukdomen uppstår när hästen inte är på bete, så det händer något i stallmiljön. Vid några tillfällen hade stallägarna bestämt att olika hästar skulle få olika partier hösilage. Vi såg då bara fall i ena fodergruppen vilket stärker misstanken. Det finns dock oftast flera hästar som ätit av exakt samma foder utan att insjukna. Vår forskning fortsätter nu i ett annat projekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning, där vi ringar in orsaken till sjukdomen genom att fokusera på nervskadorna.

DE FLESTA DRABBADE TILLFRISKNAR

Även om polyneuropati är en allvarlig sjukdom så tillfrisknar två tredjedelar av hästarna och kommer tillbaks till fullt arbete efter i genomsnitt sju månader.

– De tillfrisknade hästar vi har följt fungerar jättebra, precis som innan sjukdomen, berättar Gittan Gröndahl. Ingen specifik behandling finns, men under sjukdomsperioden ges följande råd:

• Låt hästen vila under flera månader
• Skydda kotledernas hud med mjuka lindor
• Byt ut grovfodret för säkerhets skull
• Ge mjuk massage och rykt
• Ge tillskott av selen, B- och E-vitamin

Forskarna Gittan Gröndahl och Siv Hanche Olsen vill gärna ha kontakt med hästägare och veterinärer som misstänker polyneuropati för att fortsatt kunna hålla en översikt över utbrotten och hur vanligt det är i Sverige och Norge.

Projekt V0747001: ”Besättningsrelaterad polyneuropati på häst”