Det kallas biomekanik, och professor Roepstorffs forskning spänner över hela hästsporten. Tillsammans med sina kollegor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala har han genom hela sin forskarkarriär arbetat med att ta fram kunskap om hur banunderlaget påverkar hästen. För att en häst ska kunna prestera behöver underlaget vara anpassat till användningen. Samtidig måste underlaget vara av en kvalitet som inte hotar hästens hälsa och hållbarhet.

Forskning på sambandet mellan underlag och hästens rörelsemönster blev brännande aktuellt efter OS i Aten 2004. Flera hopphästar som deltog där fick avlivas efteråt på grund av skador, och man misstänkte att skadorna hade ett samband med banunderlaget.

Lars Roepstorff har genom flera banunderlagsprojekt finansierade av Stiftelsen Hästforskning bidragit med kunskap som har resulterat i riktlinjer både i Sverige och i en rad andra länder. Internationella ridsportsförbundet (FEI) har tagit till sig forskningen och utarbetat standarder på stora möten. Därför har Lars Roepstorff varit en viktig bricka för utveckling av hopp- och dressyrbanorna under bland annat OS i London och Rio de Janeiro.

Tidigare ”gissningar” har ersatts med objektiva mätningar både inom ryttarsport och travsport. För några år sedan utvecklade Lars Roepstorff en mekanisk hov som nu används flitigt i hästsporten. Den mäter fem olika områden: ythårdhet (det överste topplaget), dämpning, elasticitet (svikt), grepp (friktion) och enhetlighet över hela banan.

Mot bakgrund av den stora nytta som Roepstorffs forskningsresultat har visat sig ha, bestämde Stiftelsen Hästforsknings styrelse tidigare i sommar att tilldela honom priset ”Årets hästforskningsprojekt 2017”.  Priset består av ett diplom och ett resestipendium på 25 000 kronor.

Utdelningen ägde rum under ”Klasseløpshelga” på Bjerke travbana, och det var styrelseledamoten i Stiftelsen Hästforskning, Anne Kathrine Fossum, som överlämnade priset. I samband med prisutdelningen höll Lars Roepstorff ett föredrag som var öppet för alla som var samlade på Bjerke på söndagen. Hans kollega Calle Johansson som bistår på travsidan, när den mekaniske hoven fraktas runt för att skapa mer skonsamma banor, var också med. Lars Roepstorff och Calle Johansson demonstrerade den mekaniska hoven i Oslo.

Se ATG:s film om Stiftelsen Hästforskning och den mekaniske hoven

Originalartikeln är skriven av Kari Hustad vid Norsk Hestesenter