Malin Connysson arbetar som forskningsansvarig samt lärare på hästnäringens riksanläggning Wången, där även de flesta av studierna i hennes avhandling genomförts. I sin avhandling undersökte Malin effekterna av grovfoderdieter, högt proteinintag, transport och uppstallningssystem på kroppsvikt, plasmavolym, metabolisk respons och arbete hos travhästar i full träning.

Generellt har det idag blivit vanligare att utfodra hästar med en ren grovfoderdiet samt att hålla hästar i system där de går fritt i grupp, i stället för uppstallning i boxsystem. Men för tävlingshästar har dessa förändringar inte blivit lika utbredda då det verkar finnas en oro att det skulle kunna påverka prestationen negativt. Studierna i Malins avhandling visade dock att travhästar i full träning kan prestera bra utan traditionell utfodring med kraftfoder samt att en aktiv grupphästhållning inte hade några negativa effekter på återhämtningen, snarare fanns positiva indikationer.

Malin Connyssons avhandling: Physiological responses in trained Standardbred horses to forage diets, transport and housing
Projektet Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

Kim Jäderkvist Fegraeus har i sin avhandling tagit den uppmärksammade upptäckten av den muterade ”passgenen” vidare genom studier om hur denna gen påverkar gångarter och prestation hos olika hästraser. Kim har bland annat undersökt hur fyra olika hästraser påverkas det genetiska arvet. Hon har sökt efter såväl likheter som olikheter hos varmblodig travhäst, kallblodig travhäst, finnhäst samt islandshäst. Fokus i studierna var att få en bättre förståelse för hur genetiken påverkar gångarter och prestation hos hästar.

Kim Jäderkvist Fegraeus avhandling: Exploring the Horse Genome to Elucidate the Genetics of Gaits and Athletic Performance
Projektet: Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren

Agnese har i studierna som ingår i hennes avhandling studerat utveckling av DNA-sekvenseringstekniker som gemensamt kallas ”Massive parallel sequencing technologies”, som kan producera långa sekvenser vilka kan användas för att kartlägga olika nivåer av genomisk komplexitet hos hund och häst. Hos alla däggdjur inklusive hästen finns region i arvsmassan som kallas Major histocompatibilty complex (MHC) där det finns ett stort antal gener viktiga funktioner i immunsystemet. I många av sjukdomsstudier hos häst har det visats att MHC regionen har stor betydelse. Ett resultat av studien som ingår i Agneses avhandling är att det nu är möjligt att ta reda på vilka MHC gener som har betydelse för en rad sjukdomar där MHC spelar en avgörande roll. Resultaten kan därför bidra till att förbättrad hästhälsa och genom att öka kunskapen om ärftliga riskfaktorer.

Agnese Vilumas avhandling: Applying massive parallel sequencing technologies to unravel the genomic complexity in domestic species
Projektet: MHC – Centrum av hästens immunsystem