Aktuellt

Norsk hästforskning: Trafikreglerna bör ändras

Det norska universitetet Nord Universitet fick 2017 finansiering från Stiftelsen Hästforskning för att forska kring häst i trafiken. Forskningsprojektet avslutades 2021 och de viktigaste resultaten har presenterats.

Forskningsprojektet tittade närmre på frågeställningen ”Hur samspelar häst, hästekipage och trafik, och vilka åtgärder behövs?”. Studierna visade att samspelet mellan andra trafikanter, häst och hästekipage behöver bli bättre och att det bör sättas in åtgärder och förändringar av lagstiftningen.

Underrapportering av olyckor

Studien visade att en stor andel av ryttarna/kuskarna känner sig otrygga i trafiken och att de utsätts för många riskfyllda situationer. Underrapporteringen av personskadeolyckor relaterade till häst i trafiken är stor. Forskarna menar att det i linje med nollvisionen är nödvändigt att inkludera även hästekipage i samhällets satsning på trafiksäkerhet. – Underrapportering kan medföra att politiker och andra beslutsfattare inte får tillräcklig information för att se den faktiska risken som den här gruppen av trafikanter utsätts för. Denna grupp av trafikanter nämns inte i vägledningsdokumenten för trafiksäkerhetsåtgärder, berättar Eva B. Dalland, docent vid Nord Universitetet och projektledare för forskningen ”Hest i trafikk”.

Behov av skydd

Enligt studien lägger befintlig lagstiftning inte tillräcklig vikt vid hästekipagens behov av skydd. Åtgärder behövs för att förbättra interaktionen mellan hästekipage och andra trafikanter, liksom åtgärder som ger hästekipagen ett bättre skydd som trafikanter. – Ämnet bör synliggöras i alla läroplaner för körkortskurser och på så sätt betonas i förarutbildningen, säger Dalland. – Dessutom behövs det information och kampanjer för en förändrad attityd i hur andra ska möta hästekipagen. Hon förklarar att det är nödvändigt att andra trafikanter måste hålla en särskilt låg hastighet i mötet med hästekipage och visa respekt och hänsyn när ryttaren/kusken ger tecken för att be andra att avvakta i situationen. Trafikreglerna ska tydliggöra ryttarens/kuskens tecken och hur andra trafikanter ska förhålla sig till dem.

Hästekipagens plikter

Forskningen visar också att det finns ett behov av bättre reglering och utbildning av hästekipage som trafikanter. – För att skydda unga hästekipage i trafiken bör en åldersgräns övervägas i kombination med krav på genomförd utbildning, samt begränsa barn som befinner sig ensamma med en häst i trafiken, säger Dalland. – Ryttare och kuskar behöver vara medvetna om vilka skyldigheter Vegtrafikkloven § 3 ålägger dem i allmänhet och om hur osynliga de kan vara för andra i mörker. Rapporten föreslår också att myndigheterna bör överväga ett förbud mot att använda mobiltelefonen när man framför häst för att minska riskerna och skapa bättre interaktion mellan hästekipaget och andra trafikanter. Att hästekipage måste använda lampor och reflexer bör också konkretiseras i trafikregler eller körkortsföreskrifter.

Anpassning av lagar och regler

Dalland berättar att resultaten i studien indikerar att gällande lagstiftning och förordningar inte är så tydliga för hästekipage som de borde vara. – Det finns ett stort behov av att trafikregler och andra förordningar anpassas så att det blir tydligt både för hästekipage och andra trafikanter, samt ger hästekipagen ett bättre skydd. Formuleringen i Trafikkreglene § 2.2 om att hästekipage ska följa trafikreglerna för motortrafik ”så långt det passar” kan tolkas på flera olika sätt och bör åtminstone vara utformat med ett tydligare språk, som är lättare att förstå.

I rapporten föreslås att trafikreglerna bör ändras så att hästekipage ges möjlighet att använda vänstra sidan av vägen när det anses säkrare. – Dagens trafikregler leder till att långsamma hästekipage och motorfordon som håller en betydligt högre hastighet blandas, vilket leder till många riskfyllda situationer för hästekipagen, förklarar Dalland. – Om hästekipagen skulle kunna använda gång- och cykelvägar och eventuellt trottoarer skulle det leda till färre risksituationer, särskilt på vägar med hastigheter över 50 km/tim. Dalland understryker att det inte är oproblematiskt att föreslå en allmän användning av gång- och cykelvägar, till exempel kan en skrämd häst skapa en osäker situation för andra trafikanter som använder gång- och cykelvägar.

Resultaten i studien tyder på att det redan är etablerad praxis att hästekipage använder gång- och cykelvägar, i huvudsak för att minska riskerna. – Trafikreglerna bör ändras så att ryttare eller den som leder häst kan använda gång- och cykelvägar där detta kan ske utan fara för andra trafikanter. Finland har redan öppnat för detta genom en ny vägtrafiklag som gäller från den 1 juni 2020, säger Dalland. – Det bör övervägas att låta kuskar med vagn/sulky använda gång- och cykelvägar i högre utsträckning också, till exempel till och från träningsbanan för att slippa köra på en trafikerad väg. Det kan även tillåtas vissa tider på dygnet då det oftast är färre gående och cyklister ute. Skylten ”ridande” bör kunna användas även på sträckor där ekipage ofta befinner sig på vägen, inte bara vid korsningar.

Till nytta för samhället och näringen

Forskningen bör kunna vara ett bra underlag för myndigheter för innehåll i framtida planering, lagstiftning, föreskrifter, informationsmaterial och offentliga kampanjer, säger en engagerad Dalland. – Hästmiljöer bör jobba för att ta fram gemensamma undervisningskrav och vägledning för unga hästekipage, och det bör arbetas för att öka medvetenheten om hur ryttare och kuskar kan bidra till att minska riskerna. Det är också viktigt att alla som framför en häst i trafiken får demonstrerat hur osynliga de kan vara för andra i mörker.

Projektet kommer leva vidare

Även om forskningsprojektet formellt är avslutat genom Stiftelsen Hästforskning, kommer forskarna bakom ”Hest i trafikk” fortsätta jobba med resultaten. – Vi vill bidra till att forskningen blir känd i olika forum för trafiksäkerhet och i hästmiljöer, och vi vill bidra med att sprida den till både grundutbildning av trafiklärare och körkortskontrollaner samt till våra fort- och vidareutbildningar, förklarar Dalland. – Vi skriver också en stor rapport på eget initiativ, för att förmedla mer djup och detaljer från resultaten. Dessutom kommer forskargruppen att publicera minst en vetenskaplig artikel till och två av forskarna har fått med abstract till ICTTP, en stor internationell konferens om trafiksäkerhet, transport och psykologi.

Projektgruppen och metod

Projektgruppen bakom forskningen ”Hest i trafikk” har bestått av: Kåre Robertsen, Özlem Simsekoglu Nordfjærn, Harald Sandvik, Roger Helde och Eva B. Dalland. Gruppen har haft ett tvärvetenskapligt förhållningssätt inom ämnesområdena juridik, psykologi, pedagogik och trafik.

Metodtriangulering har gjorts genom litteraturstudier, enkäter, intervjuer och fältförsök. Fördjupande studier har gjorts av dokument för nuvarande och tidigare föreskrifter om trafikregler och rapporter från Statistisk sentralbyrå. Projektet har haft ett dialogmöte med Vegdirektoratet som gav tillgång till polisanmälda olyckor med hästekipage, vilka har analyserats i projektet. En enkät via Norsk Hestesenters webbplats gav ett omfattande kvalitativt och kvantitativt datamaterial.

Mer från Stiftelsen Hästforskning
Finansiärer och samarbetspartners

Hästforskning.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.