Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion som orsakar näsflöde, feber och svullna lymfknutor som ibland blir till bölder som så småningom spricker. Det är bakterien Streptococcus equi som orsakar kvarka och den är mycket smittsam.

Att kunna diagnostisera kvarka bättre och snabbare är faktiskt en djurskyddsfråga, säger Viveca Båverud, veterinär och avdelningschef för avdelningen för bakteriologi vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Flera smittvägar

Kvarka smittar antingen direkt mellan hästar eller indirekt genom kläder, människor och utrustning. Bakterien är svår att bli av med, den kan bäras kroniskt av vissa hästar som tillfrisknat. Fram tills nu har den dessutom varit svår att detektera. Endast ungefär 50 procent av alla odlade prov från hästar med symtom på kvarka visade verkligen på kvarka.

Jag har under mina år som hästansvarig inom bakteriologi vid SVA ofta sett symptom på kvarka i stallar, men när proven har odlats så visade de negativt resultat. Dessutom tog proverna ibland upp till sex dagar att odla, det var frustrerande, säger Viveca Båverud.

Ny metod för detektion

Tillsammans med två kollegor beslöt hon sig därför för att försöka ta fram en ny metod för detektion av kvarka. De ville också hitta ett sätt att särskilja kvarkasmittan från den närbesläktade Streptococcus zooepidemicus som kan finnas i friska hästars luftvägar, och ibland orsakar sjukdom. Projektet finansierades av Stiftelsen Hästforskning.

Målsättningen var att ta fram en PCR (polymerase chain reaction)-metod för att snabbt och korrekt kunna påvisa de olika bakterierna.

SVA har sparat bakteriestammar av kvarka och Streptococcus zooepidemicus från hästar sedan många år, vilket gjorde att vi hade ett gediget material att utgå från.

PCR-metoden är en laboratoriemetod för att spåra smittämnens arvsmassa. Den går ut på att kopiera fram stora mängder DNA från en liten mängd ursprungligt DNA, och minskar tidsåtgången radikalt.

I dag kan vi analysera och få svar på proverna samma dag, vilket är en enorm skillnad, säger Viveca Båverud.

Effektivare provtagning

Projektet ledde vidare till en studie med syftet att testa alternativa metoder för provtagningen. Tidigare har man använt sig av traditionella provtagningssvabbar som förts upp i hästens ena näsborre. Men med den traditionella svabben blir proverna ofta negativa då bakterierna kan ”fastna” i svabben, dessutom får man endast prov från en liten del av ena näsborren.

Nu prövade vi en rad andra metoder i stället. ”E-swab”, en svabb som fungerar lite mer som en borste som sedan förs ned i ett flytande odlingsmedium, visade sig fungera mycket bättre, men bäst av allt fungerar metoden med nässköljning.

Veterinären sprutar upp koksaltlösning i näsan på hästen och fångar upp det som rinner ut.

Med nässköljprov undersöker vi dessutom ett mycket större område, ända upp i svalget, säger Viveca Båverud.

Nu upptäcks kvarka i drygt 80 procent av proven – dessutom på mycket kortare tid. Om man kombinerar nässköljprov och e-swab från samma häst kan man nu detektera kvarka hos över 90 procent av hästarna vid akut kvarka.

Resultaten har uppmärksammats stort internationellt och lett till nya rekommendationer vid provtagning från SVA. Projektet har också lett vidare till en rad nya projekt om kvarka.

Det känns fantastiskt att få ha varit med och bidragit i ett projekt som har lett till så mycket, säger Viveca Båverud.

Det ursprungliga stiftelseprojektet hette: ”Ny PCR-diagnostik för kvarka”.

Projektet har lett fram till följande projekt som gjorts i samverkan mellan SVA och SLU:

”Kan Streptococcus zooepidemicus vara en orsak till sjukdomen kvarka hos häst? Ny metodik för att klarlägga Streptococcus zooepidemicus betydelse vid kvarkautbrott”
– med stöd av Formas

”Subkliniska luftvägsinfektioner hos häst”
– med stöd av Stiftelsen Hästforskning

”Stoppa spridningen av kvarka – en studie av tysta smittbärare av Streptococcus equi”
– med stöd av Stiftelsen Hästforskning

”Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie”
– med stöd av Stiftelsen Hästforskning

”Att utrota kvarka i Sverige; verktyg för att identifiera och eliminera kvarkainfektion i svenska hästbesättningar”
– med stöd av Formas

Artikeln publicerades först i nummer 1 2014 av Stiftelsen Hästforsknings nyhetsblad