Hoppa till innehåll

Till årets öppna utlysning har Stiftelsen Hästforskning bytt ansökningssystem. Vi kopplar ner det gamla, SBS Manager och upp det nya, Researchweb.
Läs mer under fliken ”Öppen utlysning 2026” 

Har du upplevt problem eller hittat buggar i det nya ansökningssystemet Researchweb? Kontakta gärna oss på admin@lantbruksforskning.se

Förstärka ridskolors kunskapsbas för att förbättra hästvälfärd och kommunikation mellan människa och häst

Summering av slutrapport

Projektet syftade till att förbättra människa-häst-kommunikationen och främja hästvälfärd vid svenska ridskolor genom undervisning om hästens beteende, välfärd och inlärning. Det genomfördes i tre faser: kartläggning av undervisningsmetoder, workshop med hästsektorns aktörer samt implementering och utvärdering av ett undervisningsprogram vid två ridskolor. Enkätsvaren visade skillnader mellan lärares och elevers uppfattningar, där eleverna uttryckte större intresse för teoriundervisning. Interventionen förbättrade elevernas attityder till hästvälfärd och visade vikten av att integrera teori och praktik. Lärarna upplevde utmaningar med att tillämpa evidensbaserade metoder, vilket påvisar behovet av ökade resurser och samarbete. Ett undervisningsmaterial har utvecklats för att underlätta implementering. Framtida insatser bör fokusera på långsiktiga effekter, stöd för nybörjare och att övervinna hinder för att integrera vetenskaplig kunskap i ridskoleundervisningen.

Sammanfattning av ansökan

Hästsporten är drabbad av allvarliga olyckor. Dessutom äventyras många hästars välbefinnande vilket visar sig genom tecken på stress och obehag, framför allt under ridning. Forskning visar att båda fenomenen många gånger beror på brist på kommunikation mellan ryttare och häst orsakad av otillräcklig kunskap och förståelse för hästens beteende och inlärning. Vårt mål är, att tillsammans med ryttare på ridskolor och deras ridlärare, identifiera kunskapsluckor avseende hästens beteende, hästvälfärd och ryttar-häst kommunikation. Baserat på den insamlade informationen kommer vi tillsammans att analysera hur aktuell forskning kan komplettera ridskolornas praktiska kunskap och vilka pedagogiska verktyg som är bäst lämpade för att lära ut evidensbaserad kunskap i ridskolans miljö. På sikt förväntas projektet bidra till ökad teoretisk och praktisk kunskap hos ryttare och hästägare och därigenom till förbättrad välfärd för både människor och hästar.

Populärvetenskaplig redovisning

Förbättrad kommunikation mellan människa och häst på svenska ridskolor

Traditionellt har militära normer och traditioner starkt påverkat ridsporten och ridundervisningen, ofta utan kritisk granskning. Samtidigt växer medvetenheten om hästars välfärd och behovet av att analysera människa-häst-interaktioner utifrån forskning och ett djurvälfärdsperspektiv. Studier visar att många ryttare har otillräcklig kunskap och förståelse för hästens beteende och inlärning, vilket kan leda till bristfällig träning och hantering som påverkar hästvälfärden negativt. Exempelvis kan hästens stressbeteenden misstolkas som glädje. Dessutom övervärderar ryttare ofta sin egen kunskap, vilket försvårar förbättringar. För att möta dessa utmaningar har vi genomfört ett projekt som syftar till att stärka evidensbaserad undervisning på ridskolor och därmed förbättra både hästvälfärd och säkerhet för ryttare. Ridskolor är en idealisk plattform för att sprida denna kunskap. I Sverige finns omkring 450 ridskolor som tillsammans erbjuder cirka fem miljoner ridlektioner varje år. Detta ger en unik möjlighet att nå en bred målgrupp och främja bästa praxis inom hästhantering och träning.

Projektet genomfördes i tre faser:

1. Kartläggning av nuvarande undervisningsmetoder: Vi samlade data från lärare och elever på ridskolor via enkäter med frågor som belyste deras upplevelser av undervisning i två ämnen, d.v.s. hästars beteende/välfärd och inlärning/kommunikation.

2. Workshop med intressenter: Ridskolelärare, elever och forskare samlades för att diskutera hur man bäst kan integrera evidensbaserad kunskap i ridskoleundervisningen samt vilka konkreta pedagogiska verktyg som kan användas för att underlätta undervisningen.

3. Implementering och utvärdering av ett undervisningsprogram: Ett skräddarsytt undervisningsprogram som utvecklades tillsammans med ridlärare testades på två ridskolor och inkluderade både teori och praktiska moment. Programmet fokuserade på hästens beteende, välfärd och inlärning samt ryttarens kommunikation med hästen. Elevernas kunskap och attityder utvärderades före och efter utbildningen.

Resultaten från enkätundersökningen visade bland annat en tydlig skillnad mellan hur mycket lärarna uppskattade att de undervisade i dessa två ämnen och hur eleverna uppfattade undervisningen. Elever uttryckte ett större intresse för avsuttna lektioner än vad lärarna förväntade sig. Majoriteten av ridlärarna insåg vikten av att sprida evidensbaserad kunskap men många upplevde det som utmanande att implementera detta i praktiken. Resultaten från undervisningsprogrammet visade att elevernas attityder till hästvälfärd förbättrades. Eleverna uppskattade särskilt kombinationen av de teoretiska och de interaktiva praktiska inslagen i utbildningen.

Projektets resultat pekar på vikten av att inkludera elevernas perspektiv för att skapa engagerande och effektiva utbildningar samt att stödja lärare med undervisningsmaterial som underlättar implementeringen av både teoretisk och praktisk kunskap som är i linje med de senaste vetenskapliga framstegen. För att möta detta behov utvecklades inom ramen av projektet ett undervisningsmaterial i form av diskussionskort baserade på de tio träningsprinciperna från International Society for Equitation Science (ISES). Dessa kort är utformade för att uppmuntra dialog, reflektion och praktisk tillämpning av kunskap.

Framöver bör fokus ligga på att utvärdera de långsiktiga effekterna av sådana undervisningsinsatser, särskilt för nybörjare och ryttare i olika åldrar och med varierande erfarenheter. Det är också viktigt att hantera de hinder som kvarstår för att ge lärare bättre stöd och resurser att integrera evidensbaserad kunskap i undervisningen samt att möta elevernas intresse.

Sammanfattningsvis visar projektet att det finns en stor potential att förbättra utbildningen på ridskolor. Det kan bidra till bättre hästvälfärd, ökad säkerhet och mer kunniga och engagerade ryttare.