Unga ryttares rätt till delaktighet – en villkorad rättighet?

Summering av slutrapport

Denna studie analyserar förutsättningarna för unga ryttare i åldern 15-17 år att utöva sin rätt att göra sin röst hörd, baserat på artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Ridsport är en av Sveriges största ungdomsidrotter och främjar ansvarstagande och ledarskap, men #metoo-rörelsen (#visparkarbakut) har också belyst en kultur där unga ryttare känner sig tystade. Ur ett sociokulturellt perspektiv undersöker studien ungas möjligheter till delaktighet och hur normer och hierarkier påverkar deras inflytande. Metoderna omfattar en webbenkät och etnografiska fältstudier på två ridskolor. Resultaten visar att även om unga ryttare verkar nöjda, anpassar de sig till hierarkiska strukturer. Att skapa en inkluderande kultur där de känner sig respekterade kan bidra till en tryggare och mer engagerad miljö. Ridlärare har en nyckelroll i att möjliggöra delaktighet, och hästar bidrar till meningsfullt engagemang. Studien ger insikter för att stärka ungas inflytande inom ridsporten.

Sammanfattning av ansökan

Syftet med studien är att undersöka villkoren för unga ryttares rätt till delaktighet. Motiven för en sådan ansats är flerfaldigt: Att vara delaktig och få göra sin röst hörd utgör essenserna i barnkonventionen, och år 2020 inkorporeras konventionen i svensk lag. Att stärka unga ryttares möjlighet till inflytande är viktigt för att förhindra att de utsätts för övergrepp och kränkningar. Upplevelsen av delaktighet har dessutom visat sig vara relaterad till viljan att fortsätta idrotta. Följande frågor är centrala: Vilka generella möjligheter har unga ryttare att vara delaktiga i beslut och att få sina åsikter beaktade: när och i vilka sammanhang kommer unga till tals? Vad kännetecknar de stallkulturer som begränsar respektive möjliggör unga ryttares rätt att uttrycka sin mening? Vilken kunskap har instruktörer och tränare om barnrättsperspektivet och vilka resurser behöver de för att säkerställa att unga ryttares rättigheter tillgodoses?

Populärvetenskaplig redovisning

Den här studien utgår från en av grundprinciperna i barnkonventionen. Artikel 12 fastställer att alla barn ska ha möjlighet att göra sin röst hörd i frågor som rör dem, med hänsyn till ålder och mognad. Att prioritera barns rättigheter kan skydda dem från att fara illa. Kunskap saknas om hur unga ryttare upplever delaktighet och vad de vill ha inflytande över, samt hur ridsportens ledare skapar möjligheter delaktighet.

Syftet med studien var att undersöka och analysera villkoren för unga ryttare att göra sin röst hörd. Fyra frågeställningar var centrala:

Vilka möjligheter har unga ryttare att vara delaktiga i utformningen av sin idrott?

På vilka sätt uttrycker de att de vill vara delaktiga?

Hur påverkar ridlärares förhållningssätt ungas delaktighet?

Vad kännetecknar sammanhang där unga ryttare har (eller saknar) delaktighet?

Två metoder användes: en kvantitativ webbenkät som besvarades av drygt 560 unga ryttare i åldern 15–17 år, samt en kvalitativ etnografisk metod (observationer, intervjuer) som genomfördes på två ridskolor. Kombinationen av dessa perspektiv ger en bredare förståelse av villkoren för delaktighet inom ridsporten. Studien visar att det finns hinder för delaktighet som behöver adresseras för att skapa en mer inkluderande och demokratisk miljö för unga ryttare. Insikterna kan bidra till att ridsporten utvecklar större möjligheter för ungas inflytande genom att granska sina strukturer och kulturer. Resultaten visar att främst följande områdn är viktiga att beakta:

Kontextens betydelse

Studien visar att ridsportens kultur präglas av normer som gör att unga ryttare upplever ett behov av att anpassa sig för att få vara med. Det kan förklara varför nästan var fjärde ryttare känner att de inte kan påverka eller uttrycka kritik. En hierarkisk ordning inom ridsporten kan skapa tystnadskulturer och begränsa ungas delaktighet. Delaktighet kan variera beroende på sammanhang och de vuxnas attityder och agerande, vilket gör det viktigt att lyfta ungas röster och säkerställa att de blir hörda.

Pedagogiskt förhållningssätt

Delaktigheten för unga ryttare kan öka om deras åsikter respekteras av vuxna, särskilt ridlärare. Brist på inflytande i stall och på ridlektioner minskar känslan av delaktighet. Vuxna behöver aktivt ta ungdomars åsikter på allvar och se dem som kompetenta. Genom att skapa öppen dialog och samarbete kan hinder ersättas av gemensamma lösningar. Att integrera ett mer demokratiskt pedagogiskt förhållningssätt kan göra stor skillnad för hur unga ryttare upplever sin roll och sitt inflytande i ridsporten.

Normer och hierarkier

Normer och värderingar sprids genom dominerande grupper inom ridsporten, från Svenska Ridsportförbundet till ridlärare och vidare till ungdomssektioner. Hierarkierna gör att vissa beteenden belönas och att unga ryttare anpassar sig för att passa in. Detta påverkar i sin tur möjligheterna till delaktighet. Att utmana dessa hierarkier genom att skapa mer inkluderande och öppna strukturer kan leda till större delaktighet och inflytande för unga ryttare.