Effektiv behandling mot tumörer hos skimlar på gång
Skimlar sticker ut och blir beundrade för sin ovanliga färg. Men 80 procent av alla skimlar äldre än 15 år löper stor risk att utveckla hudcancer, melanom. Forskarna har upptäckt att orsaksmekanismen som gör hästar vita även orsakar dessa hudtumörer. En effektiv behandlingsmetod mot melanom kan inom kort tid testas direkt på skimmelhästar.
Skimmelhästar föds med mörkt hår, men med stigande ålder grånar håret för att slutligen bli helt vitt. Vid sex till åtta års ålder är nästan alla skimlar vithåriga medan huden förblir svart under hela livet. Skimlarnas vita hår är kopplat till ökad risk att utveckla hudcancer, melanom (cancer i cellerna som tillverkar pigmentet melanin). Även om de flesta melanom initialt är godartade, kan cirka 66 procent av dessa tumörer övergå till malign form. För att kunna utveckla effektiva sätt att behandla dessa melanomtumörer behövs kunskap om vad som händer på molekylär nivå i cellerna.
Mot denna bakgrund inledde doktor Anna Hjälm Golovko tillsammans med sin forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi i Uppsala, en studie om melanomuppkomst och utvecklingen hos avblekbara skimlar. Studien, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, har lett till viktig kunskap för framtida behandlingar.
Syftet var att hitta effektiva behandlingsmetoder mot skimmelmelanom. Vi har studerat hur generna som vi tror är inblandade i melanomuppkomsten beter sig och om vi kan påverka dessa gener. Genom att odla fram celler från hästtumörer i så kallade in vitro-försök, har vi letat efter substanser som hämmar tillväxten av cellerna och förhindrar tumörens uppkomst och som därmed skulle kunna fungera som läkemedel. Vi lyckades identifiera flera substanser varav ett även är effektivt på humanmelanom. Substansen verkade dessutom vara verksam på cellerna från både primära och metastatiska tumörer som är mer elakartade. Förhoppningsvis kan vi inom kort testa substansen direkt på hästar.
Medfött fel i arvsmassan
Forskarna hittade en helt unik mekanism för pigmentcellernas funktion vilken ligger bakom melanomutvecklandet. Orsaken till tumörerna är en specifik mutation (förändring i arvsmaterial) som leder till att cellerna som tillverkar pigment både i hårsäckar och i huden förökar sig. Slutresultatet blir dock olika beroende på var pigmentcellerna befinner sig. När mutationen stimulerar tillväxten av pigmentceller i hårsäckarna utarmas förmodligen det förråd av stamceller som pigmentcellerna bildas ur. Med tiden tar stamcellerna slut och då kan inga fler pigmentceller bildas. Resultatet blir att håret växer ut vitt. Samma mutation ökar även tillväxten av pigmentceller i huden. Dessa pigmentceller regleras på ett annat sätt och har en annorlunda och betydligt längre livscykel. Följden blir att pigmentcellerna i huden ständigt blir fler och fler, vilket till slut orsakar de svarta tumörerna.
Man kan säga att det är ett fel på hästens DNA. Det vi har sett är att denna mutation i pigmentcellerna består av en extra kopia av ett specifikt DNA-element som reglerar vissa gener och deras relaterade synliga egenskaper. I och med att det är en duplikation betyder det att elementet jobbar dubbelt så effektivt. Det är alltså duplikationen som är melanomdrivande.
Studien visar att alla avblekta skimlar bär på samma mutation. En mutation som alltså orsakar både det vita håret och melanomuppkomsten.
Nytt genetiskt test
Forskarna har även patenterat ett nytt genetiskt test som kan visa hur många duplikationer av skimmelmutationen en häst har, vilket i sin tur berättar något om hur stor risken är att tumörer utvecklar sig till malign form. Studier visar att ju fler duplikationer desto mer malign är tumören. Testet används både i Sverige och internationellt för avelbeslut, samt för att testa unga hästar som inte är vithåriga än.
Studien är ett viktigt steg på vägen till att utveckla effektiv behandling mot skimmelmelanom. Forskarna har kunnat identifiera de molekylära mekanismerna och hittade en verksam substans som förhindrar tumörens uppkomst. Nästa steg blir publicering av en vetenskaplig artikel samt att testa den funna substansen direkt på hästar.
