Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten – en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning

Summering av slutrapport

Projektets mål var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. En signifikant ökning av mängden antikroppar mot hästinfluensa för majoriteten av hästarna observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Vi fann också ett samband mellan lägre antikroppsnivåer vid vaccination och en kraftigare ökning av antikroppsnivåerna efter vaccinationen. Detta är den första ingående långtidsstudien av influensaprofylax hos högpresterande hästar hos tävlingshästar och resultaten kommer i förlängningen bidra till bättre rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Sammanfattning av ansökan

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. Det förekommer att bl.a. svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt anser vi därför att kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning som vaccinerats med 6 månaders intervall. I detta material har 66 hästar följts med månatliga serumprov under 13 månader. Resultaten från detta projekt ger därmed viktig ny kunskap om den verkliga effekten av influensaprofylax hos högpresterande hästar. Med ledning av dessa resultat kommer vi att kunna ge relevant och underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Populärvetenskaplig redovisning

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Förebyggande behandling genom vaccination som ger upphov till att hästarna producerar s.k. antikroppar mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. För de vacciner som används i Sverige idag rekommenderar tillverkarna, efter grundvaccination, ett vaccinationsintervall på 12 månader. Det förekommer dock att bl.a. tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. Hur ett sådant kortare intervall påverkar hästarnas svar på influensavaccinering har dock inte studerats tidigare.

Målet för detta projekt var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov för mätning av halten antikroppar mot hästinfluensavirus togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. Våra resultat visade att alla prover från alla hästar i studien var positiva för antikroppar mot hästinfluensavirus men en påtaglig ökning av mängden av dessa antikroppar observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Detta är ny kunskap som visar på skillnader i antikroppssvaret hos de tränade hästarna i vår studie mot vad som tidigare var känt. Bland annat visade hästarna i vår studie en kortare period med höga antikroppsnivåer efter vaccination jämfört med t.ex. andra studier där vaccinet utvärderats på försökshästar. Det verkar också som att ett högre antikroppssvar erhålls om hästarna vaccinerats när antikroppsnivåerna sjunkit en lägre nivå. Denna typ av kunskap bidrar till en grund som behövs för att utforma effektiva vaccinationsprogram för tävlingshästar.