Hoppa till innehåll

För närvarande har vi tekniska problem i vårt system vilket innebär att våra e-postutskick inte kommer fram. Det innebär att kontrakten också blir försenade och förväntas skickas ut i mitten på januari. Vid frågor, kontakta Yvonne M. God jul och gott nytt år!

Välkommen till nya hastforskning.se. En del saker ser lite annorlunda ut än tidigare. Är det något du saknar eller inte hittar skicka ett meddelande till paola.squassina@hastnaringen.se

”De i stallet”. Hästaktiva flickors upplevelser av utseendekulturen i stallet.

Summering av slutrapport

I detta projekt undersöktes flickors upplevelser av utseendekulturen i stallet, samt deras syn på kropp, hälsa och träning. Totalt ingick 786 flickor i åldrarna 14-20 år i projektet, varav 256 var ryttare. Resterande deltagare var flickor aktiva inom olika idrotter, samt flickor som inte var aktiva inom idrott. Projektets huvudresultat visade att flickor som rider brottas med mer problematiska förhållningssätt till kropp, hälsa och träning. De upplever också att det finns en stark utseenderelaterad press närvarande inom ridsporten. Longitudinella analyser visade att utseenderelaterad press var relaterad till en ökning i problem som rörde mat och ätande. Ryttare som hade mer positiva upplevelser av sin fysiska hälsa och ett intresse för frågor som rör hälsa och träning hade en mer gynnsam kroppsuppfattningsutveckling över tid. Praktiska råd och rekommendationer för ridnäringen diskuteras.

Populärvetenskaplig redovisning

Syfte med studien

Syftet med projektet var att undersöka hur flickor som rider upplever ”utseendekulturen” inom ridsporten. Projektet undersökte också hur tjejer som rider förhåller sig till frågor som rör kropp/utseende, hälsa och träning, och hur de står sig i jämförelse med andra såväl idrottande som icke-idrottande tjejer.

Metod

Totalt fyra datainsamlingar genomfördes under perioden 2011-2014. Vid projektets första mättillfälle besvarade 786 flickor i åldrarna 14-20 år ett frågeformulär med frågor kring idrott- och träningsvanor, träningsmotiv och upplevd press inom idrott, samt olika kroppsuppfattningsrelaterade frågor. Totalt 256 av dessa var ryttare, och återstoden var fördelade på tjejer inom så kallade riskidrotter, icke-riskidrotter, samt flickor som inte var aktiva inom föreningsidrotten. Den första enkätundersökningen följdes av en kortfattad, men fördjupande, webbenkät som riktades specifikt till de ryttare som hade en relativt hög aktivitetsgrad inom ridsporten. 156 ryttare besvarade denna enkät, som syftade till att fördjupa bilden av utseendekulturen i stallet. Därefter genomfördes tre fokusgruppintervjuer med ryttare, samt fyra med tjejer aktiva inom andra idrotter (totalt N=27). Slutligen skickades en uppföljande enkät ut till originalsamplet, där totalt 545 (70 % av originalsamplet) deltog.

Resultat

Resultaten visade att flickor som rider brottas med mer problematiska förhållningssätt till kropp, hälsa och träning. De rapporterade ett större kroppsmissnöje och en högre grad av problematiska viktminskningsbeteenden. Ryttarna bedömde sin fysiska status mer negativt än andra idrottande flickor, och de var mindre intresserade av frågor som rörde hälsa och fitness. De upplevde också en lika hög utseenderelaterad press inom idrotten som de flickor som utövade så kallade ”riskidrotter” för negativ kroppsuppfattning och problematiska ätbeteenden. I synnerhet upplevde ryttarna att det finns en påtaglig märkeshets inom ridsporten. Longitudinella analyser visade vidare att upplevelsen av utseenderelaterad press är viktig att ta på allvar, eftersom en sådan press predicerade en eskalering av problem som rör mat och ätande. Analyser visade också att en viktig faktor för en mer positiv kroppsuppfattningsutveckling över tid var att ryttare hade en positiv syn på sin fysiska hälsa, och ett intresse för frågor som rör hälsa och träning.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen

Bilden som framträder inom ramen för detta projekt ger en tydlig fingervisning om att idén av stallet som en fristad från utseendefixering, och hästtjejer som obrydda om sitt utseende, behöver revideras. De fynd som gjorts väcker många angelägna frågor. En särskilt viktig fråga att fördjupa är varför tjejer som rider rapporterade ett starkare kroppsmissnöje och en högre grad av problematiska viktminskningsbeteenden. Tre specifika råd riktas (här kortfattat) till näringen:

1. Aktörer inom ridsporten, som ridskolor och ridklubbar, bör fundera över den utseendekultur som råder på den enskilda anläggningen.

2. Det verkar finnas ett fortsatt stort behov av att fokusera på betydelsen av hälsosamma ätbeteenden och nutrition inom ridsporten.

3. Det är angeläget att utbilda ledare inom ridsporten i frågor som har med kroppsuppfattning och problematiska viktminskningsbeteenden att göra.