Hoppa till innehåll

För närvarande har vi tekniska problem i vårt system vilket innebär att våra e-postutskick inte kommer fram. Det innebär att kontrakten också blir försenade och förväntas skickas ut i mitten på januari. Vid frågor, kontakta Yvonne M. God jul och gott nytt år!

Välkommen till nya hastforskning.se. En del saker ser lite annorlunda ut än tidigare. Är det något du saknar eller inte hittar skicka ett meddelande till paola.squassina@hastnaringen.se

En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst

Summering av slutrapport

Sammanfattning av slutrapport

Huvudsyftet med denna studie var att genom en standardiserad försöksmodell simulera

de tidiga metabola förändringar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettmetabolismen på häst.

Material och metoder: Varmblodiga travare fick en lågdosinfusion av endotoxiner under 6 h. Blodprover för analys av hematologiska, biokemiska, metabola och hormonella parametrar togs före under och upp till 72 timmar efter infusionens slut.

Konklusion Hästen skiljer sig från människan i glukos och fettmetbolismen samt i det hormonella svaret vid endotoxinemi eller sk. stressdiabetes. Då mycket av de behandlingsmetoder man har idag baseras på resultat från människostudier kommer dessa resultat ha stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier för sjuka hästar i framtiden. Förhoppningsvis kan detta på sikt leda till minskad djurlidande.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Huvudsyftet med denna studie var att genom en standardiserad försöksmodell efterlikna

de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst. Att få denna information är ett nödvändigt första steg i att kunna utveckla framgångsrika behandlingsmetoder för ett sjukdomsproblem som i dagsläget oftast inte svarar på olika behandlingsåtgärder eller förändringar i foderstaten.

På människa är det väl beskrivet att intensivvårdspatienter utvecklar en övergående typ 2 diabetes, så kallad stressdiabetes. Dessa patienter får höga blodsockervärden (blodglukos) till följd av en nedsatt känslighet för insulin i kombination med en ökad produktion av glukos i levern. Den ökade produktionen av glukos i levern är delvis orsakad av att man får ett ökat påslag av tillväxthormon. Resultaten från denna studie visade att hästar inte får något ökat påslag av tillväxthormon vid endotoxinemi, utan istället uppvisar kraftiga sänkningar av tillväxthormon i blodet. Detta skulle kunna förklara varför hästar, till skillnad från människor, sällan får höga blodglukosvärden i blodet trots att de är mycket sjuka.

Studien visade också att hästar med endotoxinemi har en avvikande fettomsättning jämfört med människa. På människa har man visat att intensivvårdspatienter har förhöjda nivåer av blodfetter och låga nivåer av de olika fettfraktionerna; det goda HDL-kolesterolet (high-density lipid) och det dåliga LDL-kolesterolet (low-density lipid). Resultaten från denna studie visar att hästar framförallt får en kraftig stegring av blodfetterna men att kolesterolet inte påverkas i nämnvärd utsträckning. Dessa förändringar påminner om de man ser hos hästar med hyperlipemi. Det är första gången detta rapporterats hos häst. Förändringarna i fettmetabolismen uppstod också sent i förloppet jämfört med andra djurslag. Sammantaget tyder detta på att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa.

Sammanfattningsvis skiljer sig hästen från människan i både fettmetabolism och det hormonella svaret vid endotoxinemi eller sk. stressdiabetes. Då mycket av de behandlingsmetoder man har idag baseras på resultat från människostudier kommer dessa resultat ha stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier för sjuka hästar i framtiden. Förhoppningsvis kan detta på sikt leda till minskad djurlidande och förkortade vårdtider för våra sjuka hästar.