Gastrointestinale nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner

Summering av slutrapport

Sammanfattning av slutrapport

Hästens spolmask, Parascaris equorum, är den mest patogena parasiten hos föl och ettåringar världen över. Under det senaste decenniet har denna parasit utvecklat resistens mot ivermektin liksom andra avmaskningsmedel inom gruppen makrocykliska laktoner (ex ivermektin). I den här studien analyserades den genetiska strukturen hos den globala P. equorum populationen från Sverige, Norge, Island, Tyskland, Brasilien och USA. Den genetiska strukturen var överraskande låg. Mest uppseendeväckande var att de Isländska maskarna var så gott som genetiskt identiska med maskar från övriga länder. Detta trots att de varit genetiskt isolerade under cirka ett millenium. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att den globala P. equorum populationen huvudsakligen är homogen och att kontinenter inte tycks vara starka barriärer för den genetiska strukturen hos denna parasit. Faran i en sådan homogen population är att potentiella resistensgener kan spridas snabbt.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Den genetiska sammansättningen hos hästens spolmask

Syfte med studien

Under det senaste decenniet har hästens spolmask utvecklat resistens mot avmaskningsmedel tillhörande gruppen makrocykliska laktoner (till exempel ivermektin). För att få mer kunskap om hur resistenta gener sprids inom en population har vi studerat den genetiska sammansättningen hos spolmaskar insamlade från hästar i Sverige, Norge, Island, Tyskland, Brasilien och USA.

Resultat

Den genetiska variationen var överraskade låg i den globala spolmaskpopulationen. Mest uppseendeväckande var att de Isländska maskarna var så gott som genetiskt identiska med maskar i övriga länder. Detta trots att det har varit importförbud av hästar under cirka ett millenium vilket innebär att maskarna också har varit genetiskt isolerade under lång tid. Sammanfattningsvis visar den här studien att den globala spolmaskpopulationen är homogen och att olika kontinenter inte är tillräckligt starka barriärer för att skapa genetisk strukturen hos denna parasit.

Vi har även vid sidan av den populationsgenetiska studien analyserat effekten av fenbendazol (Axilur®) vid behandling spolmaskinfektion vid 11 stuterier i Sverige. För att följa upp tidigare rapporter om resistens mot makrocykliska laktoner valde vi ut tre stuterier där grupper om 10 föl först behandlades med ivermektin (Ivomec®). Det visade sig att effekten av fenbendazol fortfarande är god (100 % effekt). Däremot hade ivermektin da°lig effekt med en fortsatt hög äggutskiljning även efter avmaskning (endast 40-60 % effekt).

Slutsats och råd till näringen

Resultaten från denna studie visar att den globala P. equorum populationen är så gott som genetiskt homogen. Detta beror sannolikt på att smittade hästar flyttades runt i Europa före införandet av hästar till Island och USA. På grund av resistensutvecklingen hos hästens spolmask mot makrocykliska laktoner behandlas spolmaskinfektion idag antingen med fenbendazol (Axilur®) eller pyrantel (Banmith®). Resultatet från den här studien visar att fenbendazol fortfarande har fullgod effekt i Sverige. Faran med en så pass homogen populationsgenetisk struktur som ses hos hästens spolmask idag är att nya gener som bär på läkemedelsresistans kan spridas snabbt. Det viktigt att ta reda på hur resistens uppstår och att kontinuerligt övervaka effekten av avmaskningsmedel, eftersom risken är överhängande för att resistens även kommer att utvecklas mot fenbendazol och pyrantel.

Sammanfattning

Hästens spolmask, Parascaris equorum, är den mest patogena parasiten hos föl och ettåringar världen över. Under det senaste decenniet har denna parasit utvecklat resistens mot ivermektin liksom andra avmaskningsmedel inom gruppen makrocykliska laktoner (). I den här studien analyserades den genetiska strukturen hos den globala P. equorum populationen från Sverige, Norge, Island, Tyskland, Brasilien och USA. Den genetiska strukturen var överraskande låg. Mest uppseendeväckande var att de Isländska maskarna var så gott som genetiskt identiska med maskar från övriga länder. Detta trots att de varit genetiskt isolerade under cirka ett millenium. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att den globala P. equorum populationen huvudsakligen är homogen och att kontinenter inte tycks vara starka barriärer för den genetiska strukturen hos denna parasit. Faran i en sådan homogen population är att potentiella resistensgener kan spridas snabbt.