Muskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation som tävlingshäst

Summering av slutrapport

Sammanfattning av slutrapport

Syftet med detta projekt var att studera om muskulaturens fibertyper (typ I, IIA, IIAX, IIX) samt proteiner av vikt för transport av mjölksyra över membraner (MCT1, MCT4, CD147) hos den unga travhästen har betydelse för hästens framtida prestationer. Muskelbiopsier (m. gluteus) tagna för flera år sedan på femtiosex 2-åriga unga travhästar i professionell träning analyserades med hjälp av immunohistokemisk och western blot teknik. Hästarnas senare tävlingsprestationer (antal starter, prispengar) vid 3, 4, 5, 6 och 7 års ålder insamlades genom ATGs datasystem. Muskulaturens egenskaper hos de 10 hästar som för varje år sprungit in mest pengar per start jämfördes med de 10 hästar som sprungit in minst pengar per start. De tio 2-åriga unghästar som vid 3, 4 och 5 års ålder gjort de bättre prestationerna hade signifikant högre procentandel typ IIAX fibrer samt större mängd CD147 som unghäst. Resultaten indikerar att muskulaturens egenskaper hos unghästen kan ha betydelse för dess förutsättningar att tidigt nå bra framtida prestationer som tävlingshäst.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Muskulaturens egenskaper hos unga travhästar och dess betydelse för prestation som tävlingshäst

Bakgrund och syfte

Det är flera faktorer som är viktiga för att den individuella hästen skall kunna prestera bra som tävlingshäst. Hästen måste ha en bra cirkulatorisk kapacitet så att hjärta, lungor och kärl kan förse muskelfibrerna med syre när hästen springer. I muskulaturen måste fibrerna ha de kontraktila och metaboliska egenskaperna som gör att hästen kan springa fort och få den energi som behövs för arbetet. Med hjälp av muskelbiopsier och histokemiska samt immunohistokemiska färgningar har man visat att muskulaturens egenskaper varierar hos hästar. Gluteusmuskeln som är aktiv när hästen springer är sammansatt av en blandning av långsamt kontraherande typ I fibrer och snabbt kontraherande typ IIA och typ IIX fibrer. Typ IIA fibrer har oftast en högre oxidativ kapacitet och därmed större förmåga till aerob (i närvaro av syre) energifrisättning än typ IIX fibrer. Med ålder och träning ökar andelen typ IIA fibrer och andelen typ IIX fibrer minskar. Föl och äldre otränade hästar har typ IIX-fibrer som uppvisar en låg oxidativ kapacitet i sin muskulatur. Hos vältränade travhästar däremot ser man typ IIX-fibrer med en högre oxidativ kapacitet. Det finns en enorm plasticitet i muskulaturen. Förutom typ I, IIA och IIX fibrer kan muskulaturen innehålla typIIAX fibrer, så kallade hybrid fibrer, som samtidigt uttrycker egenskaper som är typiska för både typIIA och typIIX fibrer. Typ IIAX fibrer har högre oxidativ kapacitet jämfört med typ IIX fibrer. Unghästar uppvisar stora skillnader mellan individerna inte bara i procentandelen fibertyper men också vad gäller muskulaturens förmåga att bilda mjölksyra vid ett standardiserat arbete. Det är väl känt att alltför mycket mjölksyra gör att muskeln blir trött och för att undvika detta måste det ske en borttransport av mjölksyran. Flera olika proteiner (MCT1, MCT4, CD147) medverkar för att transportera mjölksyra över membraner. MCT4 anses främst ha betydelse när mjölksyra skall transporteras ut från fibrerna och MCT1 när mjölksyra skall transporteras in till en fiber. MCT1 i fibrerna hos häst är relaterad till fiberns oxidativa kapacitet och därmed är MCT1 högre i typ I och IIA fibrer jämfört med IIX fibrer.

Syftet med detta projekt var att studera om muskulaturens egenskaper hos den unga travhästen vad gäller typ I, IIA, IIAX och IIX fibrer samt MCT1, MCT4 och CD147 har betydelse för hästens framtida prestation och hållbarhet som tävlingshäst.

Material och metoder

Muskelbiopsier (m. gluteus) tagna under åren 1999-2002 från 2-åriga unga travhästar i professionell träning har analyserats i detta projekt. De 56 hästar som ingick i projektet hade under sin 2-årssäsong haft mycket likartad uppstallning och hantering m.m. eftersom de alla var hos samma tränare. Vid 1.5 års ålder blev hästarna tömkörda och inskolade i vagn. Träningen som sedan utfördes anpassades till den enskilde hästens förutsättningar med kontinuerliga träningspass som inkluderade intervaller i backe. Hästarnas tävlingsprestationer (antal starter, prispengar) vid 3, 4, 5, 6 och 7 års ålder insamlades genom ATGs datasystem. Kriteriet för att hästarna skulle få ingå i materialet vid 3, 4, 5, 6, och 7 års ålder var att de hade startat ett flertal gånger under året och under en period av minst 6 månader. Eftersom hästarna inte hade samma antal starter under ett tävlingsår så dividerades deras totala vinstpengar under året med antalet starter. Sedan jämfördes muskulaturens egenskaper hos unghästen hos de 10 hästar som för varje år sprungit in mest pengar med de 10 hästar som sprungit in minst pengar. På hela materialet jämfördes muskulaturens egenskaper hos de hästar som sprungit in över 500000 kr med de hästar som sprungit in mindre än 500000 kronor. Fiberkompositionen analyserades med hjälp av immunohistokemisk teknik och MCT1, MCT4 samt CD147 i membraner med hjälp av western blot teknik med antikroppar specifika för häst.

Resultat

Fyrtiofem av unghästarna hade startat vid 3 års ålder, nio hästar vid 4 års ålder och två hästar vid 5 års ålder. Flertalet av unghästarna hade tävlat under minst en 6 månaders period vid 3 (n