Hoppa till innehåll

Välkommen till nya hastforskning.se. En del saker ser lite annorlunda ut än tidigare. Är det något du saknar eller inte hittar skicka ett meddelande till paola.squassina@hastnaringen.se

Ryttarkänsla i praktiken – hur man undervisar ryttare

Summering av slutrapport

Att instruera ryttare är komplext eftersom ridläraren samtidigt måste vara uppmärksam på både häst och ryttare, instruera och strukturera lektionen. Syftet med projektet var att studera hur ridlärare instruerar ryttaren under övergångar. Studien inkluderade tio ryttare, fem i Sverige och fem i Norge, som red två hästar var för två olika ridlärare (40 lektioner). Ridlärarna intervjuades om sin undervisning, och ryttarna om sin förståelse av instruktionerna samt hur de uppfattade hästarnas rörelser. Lektionerna videofilmades, och kvalitativ analys kombinerades med objektiv mätning av hästens och ryttarens rörelsemönster samt tygelspänning. Resultaten visar på systematiska skillnader i hästarnas och ryttarnas rörelsemönster och nivå av tygelspänning mellan ridlärare. Det tyder på att lektionsplanering kan påverka kommunikationen mellan häst och ryttare. Ökad reflektion och feedback på hur olika lektionsupplägg påverkar häst och ryttare kan stärka ridlärares kompetensutveckling.

Sammanfattning av ansökan

Att instruera ryttare är komplext eftersom ridläraren måste vara uppmärksam på både häst och ryttare. Detta är särskilt utmanande för ridskolelärare. Syfte med projektet är att studera hur ridlärare instruerar ryttarens hjälper i moment där hästen ska utföra en specifik rörelse/övning. Studien kommer inkludera tio ryttare, fem i Sverige och fem i Norge, som kommer rida två hästar var för två olika ridlärare. I anslutning till lektionerna kommer ridlärarna att intervjuas om sin undervisning, och ryttarna om sin förståelse av instruktionerna. Kvalitativ analys kommer att kombineras med objektiv mätning av hästens och ryttarens rörelsemönster, och analys av video från ritterna. Studien kommer ge ny kunskap om pedagogik och inlärning vid ridundervisning. Erfarenheterna från studien kan användas för fortsatt forskning kring hur man kan förbättra undervisningen vid ridskolor, till exempel för att minska konfliktbeteenden hos hästarna, eller att lära eleverna att använda lättare tygelhjälper.

Populärvetenskaplig redovisning

Att instruera ryttare är komplext, eftersom ridläraren samtidigt måste vara uppmärksam på både häst och ryttare, instruera ryttaren och strukturera lektionen. Syftet med projektet var att studera hur ridlärare instruerar ryttare under övergångar. Hypotesen var att kommunikationen mellan häst och ridlärare under lektioner, inklusive vilka aspekter ridläraren valde att fokusera på, skulle ha mätbara effekter på hästens och ryttarens rörelsemönster. En ytterligare hypotes var att intervjuer med ridlärare och ryttare skulle fördjupa förståelsen av olika skeenden under lektionerna.

Studien inkluderade tio ryttare, fem i Sverige och fem i Norge, samt fyra ridlärare, två från varje land. Varje ryttare red två lektioner för varje lärare (40 lektioner totalt). Ridlärarna intervjuades om sin undervisning, och ryttarna om sin förståelse av instruktionerna samt hur de uppfattade hästarnas rörelser. Lektionerna videofilmades och kvalitativ analys kombinerades med objektiv mätning av hästens och ryttarens rörelsemönster samt tygelspänning. Datainsamlingen kunde genomföras som planerat, förutom att en häst var halt dag två i Sverige och fick bytas ut mot en annan häst. Studieprotokollet fungerade väl som helhet, och gick lätt att genomföra på motsvarande sätt i de båda länderna, vilket innebär att det också bör vara lätt att samla in jämförbara data i framtida forskning.

De insamlade data och den tvärvetenskapliga analysen gav en fördjupad helhetsbild av lektionerna. Resultaten visade på systematiska skillnader i hästarnas och ryttarnas rörelsemönster och även nivå av tygelspänning mellan ridlärare. Det kunde relateras till hur ridlärarna valde att lägga upp lektionerna och vad instruktionerna fokuserade på. Det visade sig att om ridläraren lade mer tid på att förbereda häst och ryttare för övergångarna så klarade ryttarna att genomföra övergångarna med lättare tygelhjälper. Resultaten tyder alltså på att god lektionsplanering kan förbättra kommunikationen mellan häst och ryttare. Det fanns också systematiska skillnader i data beroende på hur positiv ridlärarens feedback var för olika övergångar. En fördjupad analys antyder att det inte finns något omedelbart samband mellan specifika instruktioner under en pågående övning och vad hästen och ryttaren gör under just den instruktionssekvensen.

Projektet visar på både möjligheter och ansvar för ridlärare att säkerställa lektionshästarnas välfärd under ridlektioner genom att instruera och lägga upp lektionerna på ett sätt som ger hästar och ryttare bästa förutsättningar. Ökad reflektion och feedback kring hur olika lektionsupplägg påverkar häst och ryttare kan stärka ridlärares kompetensutveckling. Genom att kommunicera till verksamma och blivande ridlärare till exempel hur lektionsplaneringen kan påverka hoppas vi motivera ridlärare att reflektera mer över sina val och sin undervisning. Förutom mätningar kan även analys av videofilm vara ett hjälpsamt verktyg i detta sammanhang. Det är överhuvudtaget viktigt att skapa utrymme för diskussion och reflektion, även tillsammans med eleverna.

De preliminära resultaten har presenterats vid utbildningar och fortbildningar för ridlärare, exempelvis den Ridlärare IV kurs som nyligen genomförts på Wången i samverkan med Svenska Islandshästförbundet. Studenterna på Hippologprogrammet har också fått ta del av resultat, som underlag för diskussion under seminarier. Detta arbete kommer att fortsätta och när artiklarna från projektet är publicerade kommer de ingå som litteratur i olika kurser inom framförallt Hippologprogrammet. En annan effekt som projektet har haft är att det har initierat en diskussion bland riksanläggningarnas lärare, dvs. några av de som utbildar blivande ridlärare, omkring de olika faktorer som påverkar lektionsupplägg och hur man kan förbättra ridlektioner samt instruktioner till ryttare. Denna diskussion ser vi som ett första steg i en utveckling av ridlärares arbete med ridundervisning på Sveriges ridskolor.