Hoppa till innehåll

För närvarande har vi tekniska problem i vårt system vilket innebär att våra e-postutskick inte kommer fram. Det innebär att kontrakten också blir försenade och förväntas skickas ut i mitten på januari. Vid frågor, kontakta Yvonne M. God jul och gott nytt år!

Välkommen till nya hastforskning.se. En del saker ser lite annorlunda ut än tidigare. Är det något du saknar eller inte hittar skicka ett meddelande till paola.squassina@hastnaringen.se

Smärta – bedömning och behandling hos häst

Summering av slutrapport

Syftet var att öka kunskapen om smärtlindring till häst samt hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig. Metadon studerades som enda behandling och i kombination med de sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Försöket var en randomiserad, placebokontrollerad och blindad studie med cross over-design. Metadon ökade kortisolhalten i plasma. Kortisol är därför en olämplig markör för att utvärdera smärta vid metadonbehandling. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och en kortvarig analgesi som förlängdes i kombination med detomidin. Farmakokinetiken påverkades dock inte av de sederande läkemedlen. Analgesi skulle kunna upprätthållas med infusion eller möjligen förlängas med samtidig behandling med detomidin. En positiv kombinationseffekt var att både med acepromazin eller detomidin upphörde metadons exiterande effekt. Dessvärre minskade andningsfrekvensen, vilket inte var fallet vid analgetiska koncentrationer av enbart metadon.

Populärvetenskaplig redovisning

Projektet syftar till att få bättre kunskaper om smärtlindring till häst. Att ge rätt läkemedel, i rätt doser och vid rätt tillfälle för att bota eller lindra sjukdom och samtidigt undvika biverkningar i möjligaste mån ger ökad välfärd åt det behandlade djuret. För att kunna fastställa rätt dos och rätt doseringsintervall krävs kunskap om hur läkemedlet tas upp, omsätts och utsöndras (farmakokinetik) och även kunskap om läkemedlets effekt hos just arten häst då det förekommer stora artskillnader. Det är även viktigt att veta hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig.

Det finns olika system exempelvis tryck eller värme för en standardiserad smärtbedömning. Djuret undviker/reagerar på smärtan och då kan effekten av det smärtstillande läkemedlet mätas genom att djuret reagerar först efter en längre tid/starkare smärta. För effektiv smärtlindring krävs även kunskap om de läkemedelskoncentrationer i blodet som ger den önskade effekten

Vi har undersökt den smärtstillande opioiden metadon både som enda behandling och i kombination med de vanligt förekommande sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Åtta friska hästar genomgick samtliga fyra behandlingar. (Försöket var godkänt av djuretisk nämnd.) Behandlingarna var metadon, metadon + acepromazin, metadon + detomidin och fysiologisk koksalt som kontroll. Smärtbedömning utfördes med hjälp av en fjärrkontrollerad värmeprob som placeras mot på hästens (rakade) hud. Proben värms till en maximal temperatur och är utformad för snabb avkylning för att inte orsaka vävnadsskada. Hästarna reagerar genom exempelvis hudryckning eller genom att vända huvudet mot proben. Vid reaktion stängs värmen av och temperaturen noteras.

Halter av metadon, hämatokrit och kortisol analyserades från blodprover. Även andningsfrekvens och beteenden observerades.

Farmakokinetisk analys av metadondata och utvärdering av effekten av värmeproben visade att metadon intravenöst hade en snabb halveringstid (drygt 1 timme) och gav en kortvarig smärtlindring som förlängdes när hästarna samtidigt behandlades med detomidin. Kinetiken av metadon påverkades inte av detomidin eller acepromazin. För metadon sågs vissa exiterande beteenden som ökad aktivitet av födosök, av att slicka, nicka, svansvift och skrap med framhov. Vid kombinations-behandlingarna blev de dåsiga då de snarkade, nickade och lutade sig mot vägg eller krubba. Metadon gav en ökning av kortisol i plasma men påverkade inte hämatokrit. Både ökning av kortisol och hämatokrit används som markörer vid smärtbedömning.

Våra slutsatser av studien är att kortisol som markör för stress eller smärta vid metadonbehandling inte bör användas. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och kortvarig analgesi som skulle kunna upprätthållas med kontinuerlig tillförsel. Kombinationsbehandling med detomidin kan förlänga analgesin. Ett observandum är dock att hästarnas andningsfrekvens gick ner vid kombinationsbehandlingarna både med detomidin eller acepromazin. Vid analgetiska plasmakoncentrationer av enbart metadon sågs ingen effekt på andningsfrekvensen. En fördel med kombinationsbehandlingarna var att metadons exciterande effekt upphörde.