Framtida ledare skapas i stallmiljön

Stallet är en miljö som främjar ett beteende som leder till entreprenörskap. Stalltjejerna lär sig leda sig själva och andra vilket de har nytta av senare i livet, inte minst som hästföretagare, säger Mats Westerberg, en av forskarna vid Luleå tekniska universitet, som står bakom studien.

Att vara hästföretagare idag innebär att agera i en bransch som håller på att ändra kön – från att domineras av män till fler kvinnliga företagare, vilket kan påverka dess status. De undersökta kvinnorna som driver företag i hästnäringen drivs främst av en passion för hästen och ser sig i större grad som livsstilsföretagare än traditionella entreprenörer.

Studien Hästkrafter för entreprenörskap bygger på en licentiatuppsats av Lena Forsberg vid Luleå tekniska universitet från 2007. I sin uppsats konstaterade hon att stallmiljön erbjuder identitetsprocesser för tjejer som utvecklar deras eget utrymme för handling.

I den nu aktuella studien, som finansierats av Stiftelsen Hästforskning, har det gjorts uppföljningar av de flickor som var med från början samt undersökningar hur kvinnor inom den hästrelaterade näringen ser på sitt eget entreprenörskap och hur tiden i stallet som ung påverkat dem som företagare.

Förutom intervjuer har forskarna gjort en enkätundersökning som besvarats av 500 företagare i hästbranschen.

OVÄNTADE UTMANINGAR

I intervjuerna beskrev stalltjejerna att det som påverkat dem mest var den starka relationen med hästarna, det hårda arbete som krävdes för att få stallet att fungera, de återkommande och oväntade utmaningarna som arbetet med hästar gav upphov till, samt den starka vänskapen med de andra stalltjejerna.

Ett tydligt tema var deras kompetens som ledare. Det var en erfarenhet som var användbar i situationer utanför stallmiljön. Tjejernas vana att fatta beslut, organisera, ta ansvar och initiativ hade utvecklats i arbetet med hästen och med andra i miljön.

Studien utmanar stereotypa föreställningar om flickor och kvinnors kompetenser. Flickorna har i sitt eget agerande kunnat skapa sig ett handlingsutrymme att få vara tjej på. Det förbereder dem för att kunna utveckla strategier att hantera de strukturella barriärer som kvinnor möter i samhället. Deras driv och sätt att utöva ledarskap på kan också ge effekt på bilder av hur kvinnor beskrivs och upplevs.

LÄR FÖR LIVET

Stallet kan därmed ses som en ledarskapsskola för unga tjejer som förbereder dem för att leda i andra situationer i livet. Det gör det intressant att rikta blicken mot det forskningsområde som står i skärningspunkten mellan fritidens betydelse för människor och ämnet Entreprenörskap och innovation.

Kartläggningen av hästrelaterad verksamhet visar att den framställs som dominerad av kvinnor, medan de flesta företagare och ledande företagsledare är män. Det pågår dock en förändring vilket visar sig i att männen dominerar stort hos företagarna som är äldre än 50 år, medan kvinnorna dominerar bland företagare som är under 50 år. Bland de yngsta företagarna är andelen män endast 35 procent, vilket indikerar på problem med återväxten för män som hästföretagare. Detta kan inverka på status och värdet av näringen.

Andra resultat från kartläggningen visar att hästföretagare, oberoende av kön, framför allt drivs av att kunna arbeta med sitt fritidsintresse och att få möjlighet att realisera en dröm, medan ekonomiska motiv inte var lika starka. Vidare visade kartläggningen att hästföretagare framför allt nätverkar och samverkar inom näringen och inte med aktörer som inte har hästen i centrum för sin verksamhet.

Sammantaget ger studien Hästkrafter för entreprenörskap stöd för att stallet och hästnäringen ger möjlighet till utökat genusutrymme för kvinnor, vilket möjliggör effekter för företagsamhet och nya former av företagande.

För mer information:

Mats Westerberg, Luleå tekniska universitet, 0920-491 808

Mats.westerberg@ltu.se

Projekt: Hästkrafter för entreprenörskap. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning