Gas får hästen må bättre under sövning
Genom att ge pulser av gasen kvävemonoxid (NO) i kombination med narkosgas klarar sövda hästar av såväl operation som uppvaknandet bättre än med de metoder som används i dag inom veterinärmedicinen. Det visar ny forskning vid SLU av veterinär Tamara Grubb. Hennes studier om anestesi (narkos och smärtlindring) på häst presenteras nu i Sveriges första avhandling i ämnet djuromvårdnad. Forskningen har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.
Att söva hästar för operation innebär alltid risker. När hästens stora kropp placeras i ryggläge försämras syresättningen av blodet på grund av att tyngden från de tunga bukorganen pressar ihop lungan. Detta medför bland att hästar kan få problem att resa sig efter avslutat ingrepp på grund av sämre muskelfunktion samt att det postoperativa förloppet påverkas.
BÄTTRE ÖVERLEVNAD
Att kunna förbättra syresättning av blodet kan göra en stor skillnad för såväl överlevnad efter operation som under konvalescensen, bland annat verkar risken för postoperativa sårinfektioner minska om hästarna varit väl syresatta under operationen.
Även om själva operativa ingreppet har lyckats bra så innebär uppvaknandet efteråt en risk för hästens liv. Enligt undersökningar utförda på mer är 35000 hästnarkoser i Europa är risken för dödsfall i samband med narkos 1,9 procent. Vid kolikoperationer, där hästen buköppnas, är risken ännu högre, upp mot 10 procent, bland annat på grund av att hästen hålls sövd under relativt lång tid och hästen är sjuk när den sövs.
ANPASSAD FÖR HÄST
Tamara Grubb har i sin forskning testat en ny teknik för att tillföra kvävemonoxid under narkos. Gasen NO används redan inom humanvården med gott resultat men det har krävts modifieringar för att även få den att fungera på häst. En viktig faktor för SLU-forskaren har varit att ta reda på hur mycket gas och i vilken fas av inandningen den ska ges för att göra metoden effektiv och säker för användning på patienter.
Vi fann att när kvävemonoxid tillsattes i början av andetaget, upp till maximalt halva inandningen, fick vi bästa effekten och inga biverkningar, säger Tamara Grubb.
När gasens inverkan på blodet i lungan studerades med scintigrafi, kunde forskarna konstatera att blodet förflyttade sig uppåt, mot tyngdkraften, istället för att cirkulera i nedre delen av lungan som annars inträffar hos häst under narkos. Även när tillförseln av NO upphört fanns en kvarstående effekt under de första kritiska 30 minuterna av uppvakningsperioden.
Genom att använda kvävemonoxid i samband med narkos mår hästarna mycket bättre efter sövningen. De har lättare att resa sig och mår allmänt bättre efteråt, konstaterar Tamara Grubb. Vi tror att den största vinsten kommer i uppvakningsperioden och det kan förändra utfallet eftersom de flesta komplikationer och dödsfall vid hästnarkos inträffar under denna period.
Effektiv och säker metod
Studierna har främst utförts på 20 friska hästar vid hästkliniken på SLU men under arbetet har även 15 akut sjuka kolikhästar tillkommit. Utrustningen att använda gasen kvävemonoxid finns för närvarande enbart vid Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala och behandlingen med NO kommer att fortsätta eftersom samtliga bukopererade hästar svarat positivt på behandlingen.
Tekniken har utvecklats av ett företag i Finland och tidigare testats experimentellt inom ett forskningsprojekt. Tamara Grubbs avhandling öppnar nu dörren till en effektiv och säker behandling av syrebrist under narkos.
Då narkos och smärtlindring av djur alltid sker i nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare öppnar denna avhandling vägen för framtida forskning inom djuromvårdnad. De djursjukskötare som väljer att läsa vidare efter de första tre åren kommer ha möjlighet att forska inom bland annat anestesi.
Projekt: Förbättrad syresättning av blodet under hästnarkos: optimering av ventilations/lungblod-flödematchning med kväveoxid. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning.
För mer information:
Tamara Grubb
tgrubb@swu.edu
Görel Nyman, SLU
070-344 12 26
gorel.nyman@slu.se
