Grattis Katrin Lindroth, som nyligen disputerade vid SLU!
Katrin Lindroth disputerade vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i slutet på februari. Hennes avhandling handlar om fri fekal vätska (FFV) hos häst och är finansierad av Stiftelsen Hästforskning. FFV innebär att träcken kommer i två faser, en fast fas och en vätskefas. Vätskan kontaminerar området under hästarnas svans och bakben och kan i vissa fall orsaka hudirritation.
Avhandlingen handlar om fri fekal vätska hos häst och om det finns någon koppling till hästarnas utfodring och skötsel. Syftet med studierna som presenteras i denna avhandling var därför att kartlägga utfodring och skötselrutiner samt egenskaper hos hästar med FFV, samt att jämföra foderstatens sammansättning, utfodringsrutiner, skötselfaktorer och träckens sammansättning hos hästar med och utan problemet. Det generella målet med studierna var att ge ökad kunskap på området för att kunna identifiera vilka faktorer som är av vikt för uppkomst av FFV, eftersom det kan vara ett välfärdsproblem för drabbade hästar. Katrin berättar mer:
På vilket sätt skulle du säga att forskningen gjort störst skillnad för hästarna och deras välfärd?
Det jag har tyckt varit det bästa med det här projektet har just varit att det har belyst och handlat om ett problem som finns ute i verkligheten. Då FFV är ett problem som påverkar hästarnas välfärd och hästägarna som kämpar dagligen med att hålla efter sina hästar så hoppas jag att det här projektet har visat på omfattningen av problemet, hur frustrerande det är och att det är ett problem som behöver undersökas vidare. Även om vi inte nu kan säga vad det beror på i nuläget så har detta projekt varit ett steg i rätt riktning för att förhoppningsvis hitta vad det beror på och i framtiden kunna hjälpa hästarna på bästa sätt.
Hur kan man gå vidare med din forskning?
Det finns många intressanta vägar att gå utifrån de resultaten vi sett i studierna. Då vi såg skillnader i både kemiska och fysikaliska parametrar, och även specifika bakterier i träcken, mellan hästar med och utan FFV är det av intresse att titta vidare på dessa skillnader för att förstå på vilket sätt dessa skulle kunna påverka förekomsten av FFV specifikt, men även påverkan på hästens generella hälsa och välmående. Gällande hästarna med FFV var det väldigt intressant att se att olika typer av foderbyten hade olika påverkan på förekomsten av FFV, och även att det fanns skillnader i vilka kliniska symptom som hästarna visade under episoder av FFV. Detta skulle kunna vara en indikation på att det finns skillnader i grader av FFV och kanske även grundorsak för FFV, vilket vore väldigt intressant att titta på och viktigt för en fortsatt kartläggning och förståelse av FFV.
Kan man ge något råd till hästägare vars häst är drabbad av problemet?
Det kan göra skillnad att byta grovfoder, ibland bara till en annan skörd men ibland från hösilage till torrt hö eller till bete, eller tvärtom. Men som alltid gäller det att vara försiktig vid foderbyten och vänja hästarna långsamt vid det nya fodret.
Vad har finansieringen från Stiftelsen Hästforskning betytt för projektet?
De forskningsmedel som vi fick beviljade från Stiftelsen Hästforskning har betytt väldigt mycket för projektet då vi har haft möjlighet att titta på FFV i så stor omfattning som vi gjort, både antal hästar vi har kunnat inkludera i studierna samt de antal parametrar vi har kunnat undersöka. Utan dessa medel hade det inte varit möjligt att genomföra de olika studierna och då inte heller möjligt att öka kunskapen om FFV hos häst.
Vad ska du fortsätta arbeta med nu?
Den närmaste tiden kommer jag arbeta med att färdigställa projektet. Detta genom att publicera de artiklar som inte är publicerad ännu, men även fortsätta analysera intressant data som vi har samlat in i projektet. Efter det får vi se vad jag kommer att göra, men jag hade väldigt gärna jobbat vidare med FFV hos häst.
