Kvävgas till sövd häst ger säkrare operationer
Risken för syrebrist hos en sövd häst minskar med en ny metod utvecklad av forskare vid SLU. Blodet syresätts bättre om hästen får en liten dos kvävemonoxid vid varje andetag.
Att söva en häst är förenat med betydligt större risker än vad som gäller för mindre djur. Enligt en undersökning av över 35 000 hästnarkoser i Europa är risken för dödsfall i samband med narkos 0,9 procent för häst. I samband med kolikoperationer, när hästens allmäntillstånd är nedsatt och operationen tar flera timmar, är risken uppemot 10 procent.
Den höga risken beror på att syresättningen av blodet försämras. När hästen placeras på sidan eller på rygg trycker de tunga bukorganen mot lungan som pressas samman.
Pulsad inandning
Forskare vid SLU har funnit att om hästen får en liten dos av kvävemonoxid (NO) i början av varje inandning syresätts blodet bättre. Kvävemonoxid har tillförts via en särskild apparat samtidigt med narkosgasen. Metoden, kallad PiNO (pulsad inandning av kvävemonoxid), har under två års tid prövats på sövda hästar.
– Idén med att pulsa NO i början av inandningen kommer från humanmedicinen, där man provat kvävemonoxid på olika behandlingsområden, berättar professor Görel Nyman, SLU, som framhåller den finske ingenjören Erkki Heinonen som en pionjär på området.
Görel Nyman har sedan 1980-talet arbetat med frågan om förbättrad syresättning när hästen är sövd.
– Man kan få bra resultat genom att öka ventilationen, men det är tekniskt krångligt. I stället kan man påverka blodflödet med kvävemonoxid. Vi hade tittat på det tidigare, att ge kvävemonoxid hela tiden, men det fungerar inte, säger hon.
Inga negativa effekter
– Men om man förstår fysiologin, hur inandningsluften uppe i lungan ska möta blodet längst ned på en liggande häst, kan man tänka några varv och komma fram till att en pulsad dos skulle fungera.
I studien har såväl blodets innehåll av syre som blodflödet i lungan registrerats. Pulser av kvävemonoxid, under den första halvan av inandningsfasen, omfördelar flödet i lungan.
Blodet styrs om från de undre hoptryckta lungdelarna till de övre välventilerade delarna, vilket ökar matchningen mellan gas och blod och förbättrar syresättning av blodet.
När detta skrivs har 60 kolikhästar sövts och buköppnats, hälften med PiNO, hälften utan i en kon-trollgrupp. Dessutom har 50 hästar sövts och artroskopibehandlats, 25 med PiNO, 25 utan. Inga negativa effekter av PiNO-metoden har visat sig, inte heller så kallad rebound. Denna effekt har tidigare noterats vid inandning av kvävemonoxid och kan eventuellt bero på att hästen ökar den egna produktionen av den kärlsammandragande substansen endothelin-1.
Förbättrad syresättning
Tvärtom uppvisade de bukopererade hästarna som PiNO-behandlats förbättrad syresättning och lägre mjölksyranivåer än kontrollgruppshästarna. Det ger bättre muskelfunktion vilket gör det lättare för hästen att resa sig efter operationen. Avsikten var också att studera om mortalitet och förekomst av sårinfektioner kunde reduceras om syresättningen i blodet förbättrades genom PiNO-metoden. Den hypotesen kan dock varken bekräftas eller förkastas, huvudsakligen för att antalet fall var för litet.
Slutsatsen är att PiNO en effektiv och förhållandevis enkel klinisk metod för att förbättra syresättningen hos sövda hästar. Nu ska forskarna gå vidare genom att sprida resultaten och utveckla den tekniska utrustningen. I dag finns bara en utrustning, den är enligt Görel Nyman en dosa stor som en halv skokartong och kallas NOrse. Den har byggts med hjälp av Erkki Heinonen.
