Olika syn på vad som är bra välfärd
Vad är egentligen god hästvälfärd? Finns det något enkelt svar på den frågan, eller är det upp till varje hästägare att bestämma om hästen har det bra eller inte? I ett projekt med titeln Hästvälfärd, intressekonflikt och normativ etik, tog forskaren Petra Andersson tag i den frågan. Studien finansierades av Stiftelsen Hästforskning och genomfördes vid Chalmers tekniska högskola.
Genom forskningen som gjordes via enkäter, intervjuer och litteratursökning såg Petra Andersson att det finns stor oenighet kring synen på hur hästvälfärd bäst kan uppnås.
Hästägare i Sverige måste lära sig att på ett öppet, prestigefritt, självkritiskt och ödmjukt sätt diskutera hästvälfärd. I den debatt som pågår för närvarande ser man alltför ofta hur hästmänniskor slår ifrån sig kritiken med hänvisning till kritikernas okunskap, säger hon.
Petra Andersson menar att hästägare behöver lära sig att förstå och öppet möta även argument som är främmande för väletablerat sätt att hålla och träna hästar. Enligt henne kommer relationen till djuren och då även hästen att diskuteras mycket under det närmaste decenniet .
Djuren i vårt samhälle bör betraktas som allas angelägenhet, inte bara djurägarnas, eftersom samhället på så många sätt drar nytta av djuren. Det är inte vår ensak hur vi behandlar våra hästar.
HÄSTÄGARE KOMPROMISSAR
Syftet med forskningsstudien var att med hjälp av filosofiska metoder, god inblick i den svenska hästhållningen och i den internationella hästforskningen utveckla en teori för hur man bäst kan förstå vad välfärd kan vara.
Många ägare tycks resonera med sig själva om hur de ska ordna det på bästa sätt för sin häst. Kompromisser är ofta oundvikliga, beroende på vilka resurser hästägaren har tillgång till för att få ihop sin hästhållning. Det är inte synd om hästen och det får duga.
Andra hästägare som Petra Andersson kom i kontakt med ansåg att just deras hästar har andra behov än hästar i allmänhet, trots att behoven gick stick i stäv med vad vetenskapliga studier visat.
Även för dessa hästägare var det nödvändigt att kompromissa för att lösa hästhållningen. Men till skillnad från den förstnämnda gruppen tyckte de att resultatet av kompromissen var lika bra eller bättre än att inte kompromissa alls.
Projekt: Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning
För mer information:
Petra Andersson,Göteborgs universitet (studien gjordes dock vid Chalmers tekniska högskola).
0732 053069
Petra.Andersson@filosofi.gu.se
