Slutrapport: Läkemedelsresistenta spolmaskar

Forskarnas huvudsakliga mål

1. Utvärdera effekten av bensimidazoler (fenbendazol - Axilur®) och undersöka resistens på svenska stuterier.
2. Identifiera molekylära markörer som kan avslöja resistens, vilket kan användas för att utveckla ett screeningsverktyg.
3. Utveckla ett in vitro-system för att studera resistensmekanismer och screena parasitpopulationer.

Studierna inkluderade analyser av träckprover från 92 föl på 21 stuterier. Parasitmaterial samlades in och analyserades för att identifiera resistenta maskar och utveckla bättre diagnostiska metoder.

Resultat ger viktiga insikter

Studien visade att Fenbendazol inte längre var effektivt på majoriteten av de undersökta gårdarna, vilket tydligt demonstrerar den snabba spridningen av resistens. Vidare visade det sig att Parascaris spp. har en unik resistensmekanism, kopplad till en specifik genetisk uppsättning av β-tubulingener, vilket skiljer sig från andra parasiter. Ett genombrott i laboratoriemetoder uppnåddes genom utvecklingen av en ny kläckningsteknik för spolmaskar. Denna metod lägger grunden för framtida tester som kan användas för att förbättra resistenskontrollen och utveckla mer effektiva behandlingsstrategier.

"Det är oroväckande att spolmasken har utvecklat resistens mot samtliga läkemedelsgrupper som finns att tillgå till häst. Fenbendazol har är förstahandsvalet vid spolmaskinfektion, men med tanke på våra resultat är det viktigt att kontrollera effekten av behandling hos föl upp till 1 års ålder", säger Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Uppdaterade riktlinjer

Studiens resultat och dess vikt har redan bidragit till uppdaterade riktlinjer för parasitkontroll hos hästar.

"För att bekämpa läkemedelsresistens hos parasiter måste vi förstå hur resistensen utvecklas och identifiera biomarkörer för screening. Detta möjliggör en mer träffsäker behandling med rätt läkemedel. Samtidigt är det avgörande att hitta nya angreppspunkter för läkemedel, exempelvis genom att öka vår kunskap om parasiternas interaktion med hästens tarm och immunsystem", avslutar Eva Tydén.