Slutrapporterat: ”Alla har rätt att få känna sig behövd”
Vad betyder hästen i vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? Ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet har följt barn, unga och vuxna i stall och på ridläger. Slutsatsen är tydlig. Hästarna kan öppna dörren till delaktighet och en känsla av att vara behövd, men det räcker inte att hästarna bara finns där.
För många personer med intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning är hästen en självklar del av livet. Ändå har deras egna erfarenheter av stallet och ridningen sällan stått i centrum för forskningen. Det ville forskningsprojektet Funka till häst (Able to Ride) ändra på. Under åren 2020 till 2024 undersökte forskare vid Linköpings universitet vad hästrelaterade aktiviteter faktiskt betyder i vardagen för målgruppen, med begreppen delaktighet, självbestämmande och inkludering som ledstjärnor.
Forskningsprojektet leddes av Marie Gustavsson, tillsammans med Charlotte Lundgren och Susanne Larsson. I stället för att mäta nyttan eller effekten av så kallade hästunderstödda insatser tog forskarna avstamp i ett rättighetsperspektiv och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är att personer med funktionsnedsättning, precis som alla andra, har rätt till meningsfull sysselsättning, fritid och till att delta i kultur och idrott.
Ett brett hästbegrepp
Forskarna använde det breda begreppet hästrelaterade aktiviteter. Det rymmer både sådant som innebär direkt kontakt med hästen, som ridning och skötsel, och det arbete som hästen ger upphov till utan att man rör vid den, som att mocka, ge foder och vatten eller sköta gården. Studien följde deltagare vid två noggrant utvalda verksamheter, en mindre gård och ett större ridsportcenter, samt vid två tredagars ridläger inom ramen för daglig verksamhet enligt LSS.
Materialet samlades in genom etnografiskt fältarbete, intervjuer, videoinspelningar och metoden bildsamtal (Photo Voice), där deltagarna själva fotograferade och berättade om det som var viktigt för dem i stallet.
Hästen gör arbetet på riktigt
Ett centralt resultat är att hästarna gör den dagliga verksamheten meningsfull. Eftersom hästen är beroende av människans omvårdnad blir uppgifterna i stallet inte sysselsättning för sakens skull, utan arbete som måste göras och som gör verklig skillnad för en levande varelse. Daglig verksamhet är formellt sett inte ett betalt arbete, men i stallet konstrueras det som riktigt och värdefullt arbete.
Forskarna beskriver hur deltagarna får arbeta sida vid sida med personal, så att alla kan bidra utifrån sin egen förmåga och i sin egen takt. Klarar man inte en hel uppgift själv kan personalen förbereda eller avsluta den tillsammans. Det viktiga är inte att arbetet utförs effektivt, utan att var och en får känna sig kompetent, behövd och som en del av gemenskapen. Föreståndaren på den mindre gården fångar det i en enda mening: "Alla har rätt att få känna sig behövd."
Det räcker inte att hästen finns
Samtidigt visar studien att hästarnas närvaro inte är tillräcklig i sig. Med stöd i sociologen Erving Goffmans teorier lyfter forskarna fram den sociala miljöns avgörande roll. Samspelet mellan deltagare, personal och hästar kan vara stöttande och inkluderande, men det är också skört. Upplevelsen av att höra till kan snabbt vända till sin motsats. Därför krävs personal med kompetens och medvetenhet om hur en trygg och inkluderande miljö skapas, både i stallet och vid ridning.
I bildsamtalen träder fyra teman fram om vad aktiviteterna betyder: viljan att vara i stallet och att rida, att kunna och klara av, att höra till och räknas med, samt att få vara någon som hjälper andra. I det sista ryms även hästarna. Genom aktiviteterna får deltagarna möjlighet att vara något annat än en person med funktionsnedsättning. Som en deltagare uttryckte det: "Man växer lite som person."
Inspiration för hästnäringen
För deltagarna är ridlägren ofta sommarens höjdpunkt, med en egen häst att sköta och rida under några dagar. Här finns också lärdomar inför framtiden. Forskarna pekar på värdet av universell design, av att förstärka information med bilder och av att rusta ledsagare med kunskap om både hästar och funktionsnedsättning.
Resultaten är tänkta att fungera som både utmaning och inspiration för ridsporten och hästnäringen att fortsätta arbetet med inkludering. Ungefär hälften av Sveriges ridskolor erbjuder redan verksamhet för personer med funktionsnedsättning, och forskarna ser gärna ett fortsatt samarbete för att ta fram stödmaterial inför exempelvis ridläger. Budskapet är tydligt och det är att hästnäringen har en viktig roll att spela när det handlar om rätten till delaktighet och jämlikhet.
Kontaktpersoner
