Slutrapporterat: Hästen mår bättre när ryttaren förstår mer
I ett slutrapporterat forskningsprojekt har kunskapsluckorna undersökts på svenska ridskolor och hur evidensbaserad forskning kan bli en naturlig del av ridundervisningen.
Varje år inträffar allvarliga olyckor inom hästsporten. Samtidigt uppvisar många hästar tecken på stress och obehag under ridning, tecken som förbises eller missförstås. Forskning visar att båda fenomenen många gånger beror på brist på kommunikation mellan ryttare och häst orsakad av otillräcklig kunskap och förståelse för hästens beteende och inlärning.
Det är mot den bakgrunden som ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har tagit sig an en av sportens kärnfrågor: hur kan ridskolorna bli bättre på att lära ut det som forskningen faktiskt vet om hur hästar fungerar, lär sig och mår?
En klyfta mellan vetenskap och ridskola
Projektet genomfördes i tre olika faser. Det började med en bred kartläggning där forskarna skickade ut enkäter till ridlärare och elever på ridskolor runt om i landet för att förstå hur undervisningen om hästars beteende, välfärd och inlärning faktiskt ser ut i dag.
Resultaten visade en påtaglig diskrepans. Ridlärarna trodde sig undervisa mer om hästars beteende och inlärning än vad eleverna upplevde att de fick lära sig. Dessutom visade det sig att eleverna är betydligt mer intresserade av teoretiska, avsuttna lektioner än vad ridlärarna hade förväntat sig.
Majoriteten av ridlärarna insåg vikten av att sprida evidensbaserad kunskap men många upplevde det som utmanande att faktiskt implementera det i praktiken.
UR PROJEKTETS SLUTRAPPORT
Slutsatsen är att det finns en bristande överensstämmelse mellan vad forskningen vet och vad som förmedlas i ridskolan. Den klyftan bidrar till att bromsa positiva förändringar för både hästars välfärd och kommunikationen mellan ryttare och häst.
Tre delfaser
Kartläggning av nuvarande undervisning
Webbenkäter till ridlärare och elever kartlade upplevelsen av undervisning i hästars beteende, välfärd, inlärning och kommunikation. Resultaten visade kunskapsluckor och skilda uppfattningar om vad som faktiskt undervisas.
Workshop med lärare, elever och forskare
18 deltagare (ridlärare, elever och forskare) samlades för att gemensamt diskutera hur evidensbaserad kunskap bäst kan integreras i ridskoleundervisningen. Det rådde stor samsyn om vägen framåt.
Implementering och utvärdering
Ett skräddarsytt utbildningsprogram testades på två ridskolor med interventions- och kontrollgrupper. Programmet kombinerade teori med interaktiva praktiska moment och följde eleverna under flera veckor.
Vad hände när forskarna mötte ridskolan?
Undervisningsprogrammet, som tog sin utgångspunkt i Equitation Science, ett tvärvetenskapligt fält som studerar människa-häst-interaktioner, visade lovande resultat. Eleverna i interventionsgruppen förbättrade sina attityder till hästvälfärd jämfört med kontrollgruppen.
Däremot var kunskapsökningen mätbar inom båda grupperna, inte bara hos de som fick det skräddarsydda programmet. Det antyder att redan det faktum att delta i en studie, med gruppdiskussioner och eget kunskapssökande, i sig kan vara tillräckligt för att sätta igång en lärprocess.
Diskussionskort som pedagogiskt verktyg
Ett av projektets konkreta resultat är ett undervisningsmaterial i form av diskussionskort, baserade på de tio träningsprinciperna från International Society for Equitation Science (ISES). Korten är utformade för att stimulera dialog och reflektion och för att göra det enklare för ridlärare att ta upp forskningstyngda ämnen på ett tillgängligt sätt.
Materialet mottogs positivt bland lärare, ryttare och andra företrädare inom hästsektorn när det presenterades som ett första utkast under projektets gång.
Vad återstår att göra?
Forskarnas egna slutsatser pekar på att framtida studier behöver undersöka om de förbättringar som mättes faktiskt leder till bestående förändringar i vardagen.
Det finns också ett behov av att anpassa utbildningsinsatser för ryttare på olika nivåer: nybörjare, ungdomar, vuxna och de med lång erfarenhet. Ridlärarna behöver även bättre stöd och resurser för att kunna integrera vetenskaplig kunskap utan att det upplevs som en belastning utöver det redan pressade schemat.
Men sammantaget är budskapet från projektet tydligt och hoppfullt: potentialen finns. Att fylla kunskapsluckorna på ridskolan är inte bara möjligt, det är en av de mest direkta vägarna till bättre hästvälfärd, färre olyckor och mer kunniga ryttare.
Vad är Equitation Science?
- Ett tvärvetenskapligt forskningsområde som objektivt studerar interaktionen mellan människa och häst
- Syftar till att förbättra hästvälfärd, kommunikation och träningsmetoder med stöd av vetenskapliga bevis
- International Society for Equitation Science (ISES) har formulerat tio grundläggande träningsprinciper
- Principerna används nu som grund för det diskussionsmaterial som projektet tagit fram till ridskolor
Kontaktpersoner
