Forskaren Susanne Lundesjö Kvart, till vardags adjunkt på Hippologenheten vid SLU, hanterar ett ”triangeldrama” i sin forskning inom ämnet pedagogik. Hon har undersökt hur ridlärare agerar och prioriterar i arbetet på olika ridskolor. Nu presenterar hon sina resultat om undervisningssituationen under en ridlektion i en licentiatavhandling vid Uppsala universitet.

Ridlärare har en oerhört komplex situation att hantera när de utför sitt arbete. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till som påverkar hur varje lektion utvecklas, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Varje ridlärare måste kunna läsa av häst och ryttare parallellt för att kunna instruera. Eleven måste lyssna på ridläraren och samtidigt koncentrera sig på hästen. Hästen slutligen har ofta ett samspel med både ridlärare och ryttare där den i olika grad är lyhörd för signaler från de båda.

Läraren ska också ansvara för att säkerheten i kontakt med hästar eller ponnyer garanteras oavsett vad som händer i omgivningen. Läraren ska dessutom kunna arbeta pedagogiskt i ett ridhus eller på en ridbana där den fysiska arbetsmiljön kan vara rent ut sagt dålig.

OLIKA LÄRARE HAR OLIKA FOKUS

I sin forskning har Susanne Lundesjö Kvart utgått från en analysmodell som utvecklats av Yrje Engeström och som mest använts inom studier av större organisationer inom vårdsektorn. Utifrån modellen har hon kunnat se skillnader mellan olika ridlektioners genomförande.

Bland de ridlärare jag har intervjuat och följt i deras arbete har jag kunnat se olika fokus på deras lektioner. Vissa har ett tydligt fokus på elevernas lärande medan andra tar mer hänsyn till hästarnas välmående och anpassar sig efter det.

Susanne Lundesjö Kvart betonar att hon har stor respekt för det arbete dagens ridlärare utför men efterlyser samtidigt en bättre utbildning inom didaktik för att ridundervisningen ska fortsätta utvecklas. I ämnet didaktik ingår frågor som vad, varför och hur ett visst innehåll ska presenteras i undervisningen.

Inom dagens utbildningar till ridlärare läggs stor vikt vid att använda korrekta kommandon för övningar som görs men Susanne Lundesjö Kvart menar att det också krävs ett större kunnande om elever och elevers lärande. Både när de sitter till häst och inför eller efter lektionen.

SVÅRT HINNA MED ALLA

Ridlärares kommunikation med eleverna om känslan vid ridning är mycket varierande. På ridskolor är det vanligt att en ridlärare samtidigt har omkring tio elever under en ridlektion.

Då är det svårt för läraren att fånga upp och hinna diskutera varje elev och dennes situation på hästryggen. Detta utgör den pedagogiska situation ridlärarna dagligen befinner sig i, säger hon.

För att framtidens undervisning inom ridkonst ska bli bättre har Susanne Lundesjö Kvart funderat över möjliga förändringar. Eleverna skulle kunna släppas in mer i en dialog och uppmuntras till reflektion.

Ett sätt kan vara att förlänga ridlektionerna, ett annat att lugna ner tempot under lektionerna. Kanske kan lektionen filmas och sedan analyseras vid en avsutten aktivitet. Dagens undervisning följer ofta en mall som har sitt ursprung från militära traditioner vilket kan upplevas omodernt och som behöver förändras.

Projekt: Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever

För mer information:
Susanne.Lundesjo-Kvart@slu.se
070-535 89 41