Hoppa till innehåll

För närvarande har vi tekniska problem i vårt system vilket innebär att våra e-postutskick inte kommer fram. Det innebär att kontrakten också blir försenade och förväntas skickas ut i mitten på januari. Vid frågor, kontakta Yvonne M. God jul och gott nytt år!

Välkommen till nya hastforskning.se. En del saker ser lite annorlunda ut än tidigare. Är det något du saknar eller inte hittar skicka ett meddelande till paola.squassina@hastnaringen.se

Ridvägar med många funktioner

Det är absolut möjligt att ryttare till häst kan samsas med andra intressegrupper i tätortsnära marker. Men för att det ska fungera och vara säkert för alla parter behövs noggrann planering.

Det menar forskaren Anna Peterson vid SLU i Alnarp.
Hon har gjort en studie om hur man bör tänka för att gröna stråk i det öppna jordbrukslandskapet ska kunna rymma såväl ryttare, cyklister, som gångtrafikanter med flera.
Forskningen är finansierad av Stiftelsen Hästforskning.

En ridväg, så kallad beträda, vid Tottarp i Staffanstorps kommun. Foto: Mats Gyllin

Studierna har gjorts i södra Sverige där den allemansrättsliga marken är stark begränsad på grund av att det mesta av åkermarken är odlad. Dessutom är befolkningstrycket i dessa områden stort.

INTE BARA FÖR RYTTARE

Anna Peterson anser att ridvägar kan rymma många fler funktioner än bara ridning. Dessa grönstråk kan ge både ökad biologisk mångfald och ökad rekreation för tvåbenta och fyrbenta.

Det fungerar i många andra länder så varför ska det inte vara möjligt även i Sverige, säger hon.

Att samla flera funktioner på samma yta har många fördelar tycker SLU-forskaren. Det tar mindre markyta i anspråk och kostnaden för anläggning och skötsel blir därmed mindre. En annan fördel är att man genom att anlägga stråk kan få folk att vistas på platser som är lämpliga och inte överallt.

ERSÄTTNING TILL MARKÄGARE

I sina studier har Anna Peterson haft kontakt med markägare, planeringsansvariga och olika grupper av användare. Den förstnämnda gruppen är särskilt viktig för att en ridväg ska kunna anläggas. Markägare ska självklart vara delaktiga i planeringen och de ska även få ersättning för att de upplåter mark till ridleder.

Man bör se anläggning av ridvägar och andra stråk som produktion av rekreation, folkhälsa, livskvalitet och biologisk mångfald.

När det gäller utformningen av vägarna rekommenderar Anna Peterson att de görs som slingor för att man ska slippa gå fram och tillbaka längs samma väg. Man bör även planera för skilda stråk för att hästar och gångtrafikanter inte ska komma för nära varandra. Barriären kan gärna utgöras av lågväxande vegetation som skärmar av samtidigt som den ger god sikt.

Projekt: Ridvägar som en del av multifunktionella stråk – förslag för design och implementering i peri-urbana miljöer. Finansierat av Stiftelsen Hästforskning.

För mer information:

Anna Peterson, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)
040-415 454
Anna.Peterson@slu.se