Rörelseasymmetri hos unga varmblodiga travhästar

Anne Selvén Kalleruds doktorandprojekt har bidragit till ökad kunskap om förekomsten av rörelseasymmetri och veterinärbehandling av hälta hos unga varmblodiga travhästar. Studien genomfördes med hjälp av objektiv, sensorbaserad mätteknik på hästar på travbanan.

– Resultaten visade att asymmetriska rörelsemönster var vanliga, redan i ung ålder (åringar) och under hela perioden på två år som vi tittade på, berättar Anne. De flesta hästar uppvisade en mild till måttlig asymmetri. När hästarna blev äldre var det fler som visade måttliga till starka asymmetriska rörelsemönster. Bland hästarna som deltog under hela perioden var det endast ett fåtal som inte fick någon medicinsk veterinärbehandling alls. Trots detta genomförde mer än 70 procent av hästarna godkända kvallopp före slutet av treårssäsongen. Av hästarna i studien deltog 64 procent i tävlingar under samma period, vilket är över genomsnittet.

– När hästarna värmdes upp på en oval bana rörde de sig på ett något annat sätt när de kördes på långsidan på banan i jämförelse med när de kördes i svängen, hästarna kördes då i den icke-doserade delen av svängen. Den största förändringen i symmetrin kunde ses på det yttre bakbenet, tillägger Anne.

Nytta för näringen

Anne förklarar att de i denna forskning främst har varit intresserade av asymmetri som ett möjligt mått på utvecklingen av klinisk hälta.

– Det långsiktiga målet är att kunna upptäcka förändringar i hästens sätt att röra sig innan skadan har inträffat och hästen visar tydlig hälta. Vår studie är ett första steg i detta arbete, där vi har kartlagt förekomsten av asymmetri och veterinärbehandling för hälta i en relativt stor grupp travhästar som är i träning.

– För veterinärer som undersöker och behandlar travhästar finns det resultat som är extra viktiga, särskilt för de veterinärer som använder objektiva mätmetoder för att bedöma hälta. För dessa har vi nu både data som visar vilken typ av asymmetrivärden som kan förväntas hos unga travhästar i träning, och data på hur mycket hästen ändrar sitt rörelsemönster när den travar genom en sväng på banan. Det är användbart både i förståelsen för hur hästen hanterar ett böjt spår, och för praktisk användning av hältundersökningar på travbanan, fortsätter hon engagerat.

Anne tycker att forskning om travhästar är särskilt viktig i länder som Norge och Sverige, där antalet travhästar är stort och antalet utövare likaså. – Dessutom vet vi från både tidigare studier och klinisk erfarenhet att rörelsestörningar är ett av de största problemen för aktiva travhästar. I den meningen är hälta inte bara en stor kostnad för tränare och ägare, det är också en djurvälfärdsfråga.

Fortsatt forskning

– Det finns många olika aspekter som det är önskvärt att forska vidare på. Högst upp på listan finns studier där vi kan relatera uppmätt asymmetri till utvecklingen av hälta hos hästarna. Till exempel genom att mäta en utvald grupp travhästar oftare under en viss tidsperiod och samtidigt genomföra ortopediska undersökningar i samband med asymmetri-mätningen, säger Anne.

– Andra aspekter är mer inriktade på användningen av system för att mäta asymmetri i fältet / på travbanan. Det saknas till exempel data om förändringar i asymmetri mellan låga och höga hastigheter, och hur hästarna hanterar svängar på travbanorna vid högre hastigheter / i doserade kurvor. Det beskrivs i veterinärläroböcker att vissa typer av hälta får travhästen att galoppera på väg in i eller ut ur svängen och / eller att vissa typer av hälta uppfattas bättre i svängen. Det kan göra att hältutredningar av travhästar kan vara särskilt utmanande. Ökad kunskap om hur travhästarna rör sig och förändringar i asymmetri genom svängen kommer att kunna underlätta veterinärens arbete i en sådan utredning.

Viktig finansiering

Finansieringen från Stiftelsen Hästforskning har betytt mycket för projektet säger Anne.

– Denna typ av forskning är inte möjlig utan extern finansiering, och vi är mycket tacksamma för det stöd projektet har fått. För min egen del har finansieringen inneburit att jag har kunnat slutföra en doktorsexamen inom detta område och det inom ett område som utvecklas i Norge. Genom detta projekt och därmed samarbetet med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Sverige har vi kunnat vidareutveckla hältutredningarna på NMBUs hästklinik genom att även inkludera objektiva asymmetri-mätningar. Det kommer att gynna våra patienter också i framtiden, ler Anne.

Vägen framåt

– Jag är väldigt glad att kunna fortsätta som veterinär och forskare i och med en tjänst som postdoktor på samma arbetsplats; NMBUs hästklinik. Mitt postdoktorala projekt finansieras faktiskt också av Stiftelsen Hästforskning bland annat (läs mer om projektet). Här kommer vi att ta en närmare titt på utvecklingen av ”cervikal vertebral stenotisk myelopati”, ofta kallad ”wobbler syndrom”.

Anne förklarar att målet med det nya projektet är att titta närmare på en struktur (neuro-central synchondrosen) som kan vara ansvarig för utvecklingen av denna sjukdom genom användning av avancerad bildbehandling. Studien kommer att lägga grunden för framtida diagnos av sjukdomar i den strukturen, och potentiellt förklara förträngningar i ryggraden och wobbler syndrom hos unga hästar.

– Samtidigt kommer vi att fortsätta att använda objektiva asymmetri-mätningar hos djursjukhusets patienter och förhoppningsvis fortsätta med vidare forskning inom detta område, avslutar Anne.

Vi gratulerar Anne Selvén Kallerud till doktorsexamen och ser fram emot vidare forskning!