Aktuellt

Stallmiljön kan betraktas som en skola för framtida ledare och entreprenörer. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.  Forskningen har studerat betydelsen av unga flickors erfarenheter från stallet och hur det har påverkat dem senare i livet som vuxna företagare i hästnäringen.

Under de senaste decennierna har flera fall av en medfödd utvecklingsrubbning hos shetlandsponnyer påvisats. Genom ett genetiskt test som nu är under utveckling kan uppfödare undvika att använda dolda anlagsbärare inom aveln. Den ärftliga utvecklingsrubbningen hos shetlandsponnyer kan uppträda både i fram- och i bakbenen. Forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Uppsala universitet och University of Kentucky i USA, har studerat hur utvecklingsrubbningen hos shetlandsponnyer nedärvs och vad som krävs för att upptäcka den innan anlagsbärare används inom aveln.

Vad är orsaken till att travsport lockar så många män jämfört med annan hästsport? Varför är det fortfarande männen som dominerar som tränare och kuskar medan kvinnorna inom sporten oftast står för skötseln av hästarna? De frågorna har Mats Greiff vid Malmö högskola försökt finna svaren på i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning. Han har studerat på vilket sätt manlig överordning och kvinnlig underordning har skapats inom svensk travsport och hur en sådan kunnat bestå ända fram till våra dagar.

Stiftelsen Hästforskning (SHF) har beslutat om fördelningen av kommande års forskningsanslag. Tio nya svenska projekt får tillsammans drygt 3,7 miljoner SEK för 2013 och ett norsk-svenskt samt tre nya norska projekt delar på 1, 7 miljoner NOK. Projekten har valts ut bland de 65 nya ansökningar som i år kom in till SHF. Totalt anslogs c:a 7 miljoner SEK och 3 miljoner NOK till nya projekt de närmaste tre åren.

Kan ett samarbetsavtal med franska forskningsorganisationen Fondation Hippolia bli ett lyft för utvecklingen av svensk och norsk hästforskning? Det är förhoppningen med det avtal som började gälla från 25 januari 2013 mellan Stiftelsen Hästforskning (SHF) och Fondation Hippolia i Frankrike.

Genom att ge pulser av gasen kvävemonoxid (NO) i kombination med narkosgas klarar sövda hästar av såväl operation som uppvaknandet bättre än med de metoder som används i dag inom veterinärmedicinen. Det visar ny forskning vid SLU av veterinär Tamara Grubb. Hennes studier om anestesi (narkos och smärtlindring) på häst presenteras nu i Sveriges första avhandling i ämnet djuromvårdnad. Forskningen har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.